Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiU Smålänningarne Östgöternas skrifvelser och bud, och tillika
utgick ett rykte, att en hop krigsfolk, som Konungen värfvat i
Tyskland, bade kommit i land vid Kalmar; delta i förening
med de nederlag, några af deras hopar lidit, jemte
konunga-hårens styrka samt väldiga framträngande så fångt in i deras
land, gjorde, alt bönderna fattade någon fraktan. Dacke ville
gerna blifva af med Konungens krigsfolk, för att vinna tid att
förena hela Småland lill en samhällig raotkraft och gifva
upproret hållning och öfverensstammelse. Äfven Lars Siggeson
och Johan Tureson på sin sida gåfvo gerna fred, emedan de
funno sig hår föga kunna uträtta med sin makt, ty höstett
gjorde faittågel besvåriigl, och man faun det äfventyrligt, att
angripa bondehåren i de tjocka skogarne; dessutom billigt, i
slrid med landets egna barn, ansåg man den minst blodiga
seger för den skönaste. Således ingingo Konungens mån med
bönderna ell års stillestånd och fred: "Dacke och Smålands
”menige allmoge skulle rätta och bättra sig uti alla de stycken,
”hvari de hade sig förseU mot Konung Gustaf, välvilligen
utföra sin skall och sina utskylder samt vara Konungens fogdar
”och befallningsmän behjelplige att straffa illgerningsraån, ljufvar
”och förrädare; deremot skulle allt hvad allmogen i denna fejd
”sig förbrutit, vara och blifva en tillgifven, förlikt och platt
”aflalad sak för födda och ofödda.”
Sedan, på menige allmogens i Småland vägnar och f dess
namn öfverlemnade Nils Dacke till rikets Herrar och Råd en
uppsats på de klagomål och brister, hvara allmogen äskade
bot. Dessa brister voro: 1) alt föga ord och lofven var hållen
af allt, hvad herrarne, fogdame och andra intill den tiden
hade lofvat och tillsagt allmogen; 2) att kronans skatt och
frälse-landgillet föröktes samt andra gärder långt utöfVer lagen
pålades för hvad sak skull som helst, och ej aktades, om bonden
hade något qvar eller ej; 3) så var ock en stör, osedvanlig
gästning uppkommen, nemligen tre öre för hästen; likaså en
osedvanlig gårdsslädslipgi, och ofta för eo ringa muta -til* fögderi
blefvo fatliga åboer fördiifna från sina hemman, innab åren
voro ute; 4) för en ringa ekskog, som höggs till byggning eller
annai behof, beskattades en fallig man långt öfver laget*, så
alt han blott för en enda gren belädes med 40 marks böter ;
5) äfven togs för dyrt altaafiåsk, i det bonden måste gifva ifrån
sig hvari femte svin, för det han nyttjade ålfonskogen, som
hörde nnder gården; ti) häradshöfdingarne hade osedvanligen
tagit sex öre för gåstningen, så väl af fattiga inhysesraån som
41 andra, då tillförne bloU plågade gifvas en skeppa korn
eller fyra hvitar; 7) fogdarne hade städse trugat dem med en
Dalefärd; 8) detogo ej mindre af fattiga énkor dn af andfo,
hvilka gifle sonen eller doltecn med sig i gården, en alltför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
