- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Tredje delen. Gustaf I och hans tid /
333

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att påräkna vid påkommande faror af utländsk makt eller af
inhemska upprorsstiftarc.

Ständerna behjertade Konungens tal, togo i allvarligt
öfvervägande de af honom framstälda angelägenheter och fattade
deröfver de beslut, som för tiden ansågos nödvändiga till
försvarsanstalternas och krigsmaktens förstärkande samt hvad för
öfrigt kunde lända till rikets betryggande mot fiendtliga anfall.
Vidare rådslogo de med hvarandra och betänkte, "huru
allestädes man sett, lärt och förnummit, att jämmerliga, skadliga
”tvedrågter och oenigbeter, länder och riken till förderf och
"undergång, uppkommit genom tvedrägtigt och partiskt
konunga-"val, då den ene ville hafva den och en annan den, eller när
”den rätta linien, börden och succession icke blifvit aktade och
”efterföljde," och vid öfvervägande derjemte, "huru deras nu
”regerande allernådigste Herre, den stormäktige Konung
Gustaf, icke var någon fremmande, eller med våld och välde
”inträngd, utan af menige Sveriges rikes Ständer och inbyggare
”endrägteligen utvald, hyllad, svoren och krönt Konung, och
"han dessutom bevisat detta konungarike och alla dess
inbyggare sådana höga och dråpeliga troheter och välgerningar,
”att näppeligen tillförene, ifrån detla konungarikes första
grundläggning, dylikt vore detsamma af någon regerande Konung
"och Herre vederfaret, anammade och förklarade rikets nu
"församlade Ständer efter samfälta råd Konung Gustafs unga
"lifsherrskaper, födde och ofödde, såsom efter blodslinien egnar
"och bör, för rätta och närmaste arfvingar till Sveriges rike
"och krona, i kraft hvaraf, efter Konung Gustafs saliga aflidande,
"hans äldsta son, Hertig Erik, och sedaq dennes äldsta son och
"manliga efterkommande, son efter far, alltid den äldste först och
"de yngre sedan, hvar efter annan, skulle komma till det
konungsliga regementet; hvar så skedde, att Hertig Erik utan manliga
"lifsarfvingar dödeligen frånfölle, då ginge kronan öfver till
"Konung Gustafs nästföljande son Hertig Johan och efter
ho-"nom till hans furstliga manköns arfvingar, hvar efter annan
"i rätt nedstigande linie, på lika sätt som om Konung Eriks
"lifsarfvingar uttryckt var; efter Hertig Johan åter, och sedan
"hans manliga linie utslocknat, skulle en lika rått tillfalla och
ven lika ordning iakttagas med de öfriga Konung Gustafs söner,
"linie efter linie. Når så skedde, att Konung Gustafs manliga
"efterkommande utan konungsliga och furstliga manköns
arf-"vingar afgått, skulle valet stå fritt i Riksens Råds och
Stån-"ders makt, men ingen fremmande eller utländsk skulle till
"regementet utköras, såsom Sveriges lag utvisade. I det fall
"Konung Gustaf hådankallades, innan den närmast honom
efterträdande sonen vore tiU laga ålder kommen, skulle regeringen
"förestås af Drottning Margareta och fyra eller flera tillförord-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:22:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/3/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free