Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hålla s>g $erdetos böoderna vid de allmänna öfverläggniag&rne
med en viss skygghet tillbaka och handla icke gerna utan
ledning af Rådet,. eller så, alt de öfverlemna det egentliga
rådslåendet och afgörandet åt Rådet jemte Ridderskapet oeh Adeln,
som vänligen förestafv.ar besluten, såsom den förnämsta, den mest
betydande och i rikfcvärf erfarna samhällsklassen, och som
sådan, såsom det sker vid arfforeningen i Vesterås 1544, äfven
sjelfve kallade sig ”stöder och medledamot till Sveriges rike
oeh krona.” 1 afseende åter på deltagandet af kyrkans
ombud i öfverläggningarne om det allmänna föregår den
förändring, att då i tiderna förut och ännu långt fram i Gustafs
tid endast Biskoparne och vissa af domkapitlets högre
medlemmar eller så kallade prelater deltogo i de allmänna mötena,
nu mer från år 1547 äfven kyrkoherdarne kallas att taga
det,i öfverläggningame och besluten era det allmänna. För en
riksangelägenhet af den betydenhet som reformationens
framgång och den rena evangeliska lärans fortplantande och
befästande var det af vigt, alt äfven de lägre af presterskapet,
som öfvade ett stort inflytande på menigheten, genom deltagandet
i de allmänna öfverläggningame ’kommo lill mera insigt och
kännedom af det hela utaf samhällsställningen, derigenom mec
eek mer itiförlifvades i det allmännas angelägenheter, och genom
detta allt hos dem Sjelfva känslan stärktes för det allmänna.
Det fanns emellertid ännu ingen lag, annan än lidsom»
ständigheLernas kr af och sakernas tvingande makt, som förhänd
Konungen att sammankalla vissa fullmäktige af riket lill
gemensamma öfverläggningar och rådslående om rikets angelägenheter.
Det, beredde af honom helt och hållet, när han fann detta
nödigt, och i sådant fall hvilka han iille sammankalla. Rikets
rådsherrar jemte menige frälset, Biskoparne jemte vissa
leda-knöter af deras domkapitel och sedermera äfven vissa fullmäktige
af stiftens presterskap, en rådman och en borgare eller flera
från hvarje köpstad i riket samt fem till sex bönder af hvarje
lagsaga eller vanligast två till tre af hvart härad: sådan
öfverhufvud sammansättningen af riksdagarne eller riksmötena i
Gustaf I:s tid. Dessa voro emellertid blott vid vigtigare
Ult-fallen i så måtto allmänna, att till dem sammankommo ombud
från hela riket eller åtminstone från betydligare delen deraf*
det eljest vanliga synes varit, att de så kallade herredagarne
varit besökta endast af fullmäktige från de till mötesorten närmare
belägna delame af riket, och sådana herredagar inträffa,
ser-delte under första hälften af Gustafs regering, nästan artige»,
någon gång tvenne om året. Dessutom förekomma ännn andra
möten, som Koftaivgen hade än med ombuden från ett visst eller
från vissa landskap, än med fall mäktige från rikets alla köp*,
ståder, ån med menige frälset oeh Rådet. Men det var icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
