Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tagande såsom i handlingen så äfven i öfverläggningarne och
besluten om det allmänna en stark inotvigt mot det företrädes^
berättigade, mäktiga herreståndet. Bönderna voro genom hela
sin ställning till samhället hänvisade derpå, att mer se på ^let
allmännas gagn och nytta än på sin egen, ja, de voro sällan i
det läge att kunna skilja dem från hvarandra. Representation
nen genom medlemmar af detta stånd var elt afgörande
framsteg i utvecklingen af det offentliga lifvet.
Efter det säit Magnus Erikssons riksdagskallelse framter,
den första af våra häfder urkundligt och med visshet kända*
der vissa ombud af samhällets alla klasser sammankallas till
allmänt riksmöte, och såsom det på lika säit sker i Gustaf 1:8
tid, bildar sig nu mer från denna tid representationen hos oss
af fyra stånd, ehuru sammansättningen af dessa ännu länge är
sväfvaude eller icke fullt bestämd och först långt fram i tiden
blir fastare. Ståndsbildningen framgick ur det lefvande tiU*
ståndet såsom följd af samhällets utvecklingsgång.
Ursprting-ligen var den frihet, som berättigade till deltagande i de
högsta politiska rättigheter, grundad på odal-egendom; oäfhängig*
beten hade derigenom gifvit borgen för sig. Genom christen»
domen åter, efler dess införande, bildade sig i kyrkans tje*
»are en serskilt samhällsklass, ej mindre genom sina tid efter
annan förvärfvade stora jordbesillningar än genom jsitt högre
anseende och sina större kunskaper, af stort inflytande på
bildningen och det allmännas angelägenheter; genom rusttjensten
deremot kommo de stora jordegarne till serskilta fri- och
rättigheter med deremot svarande förbindelser och skyldigheter;
genom egendomligheten åter af stadsförfattningarne med den
stigande stadsmannanäringen hade i städernas invånare uppväxt
ett eget, för sig beslående samfund af samhällets medlemmar:
dessa klasser jemte den stora jordbrukande klassen, de
skatt-dragande bönderna, på hvilka samhällets tunga och försvar hufvad-r
sakligast hvilade, utgjorde hufvudbeståndsdelarne af dåvarande
staten, och hvar af dem af egen ställning till det allmänna.
Det allmänna väsendet åter angick dem alla. Vid den allt
omhvälfvande riksdagen i Vesterås 1527 finna vi, att hvart
stÅnd serskilt för sig afgifvit sitt skriftliga betänkande eller
svar på Konungens framställningar. Det är sannolikt, att
ståndens öfVerJäggningar varjt gemensamma, men dock så9 alt
hvartdera ståndet för sig fattat besluten, emedan så
santmanstäm-mande ,i hufvudsaken deras svar äro, dessa likväl i vissa delar
skilja sig från hvarandra. Del är äfven i Gustafe tid Ständer
första gången nämnas, men Riksdagarne hära ännu länge
vänligast namn af herredagar från den tid, då de i Sjelfva verket
voro det såsom utgörande endast en sammansättning af adéln
och det högre presterskapet. Också ännu en lång tid bortåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
