Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dessa tiders skriftliga handlingar, att de i sina bestämmande*
ära korta och ofullständiga. Men dessutom hade hvarje kyrka,
eller åtminstone dö flesta af dera, ett el4er flera så kallade
stomhemman, sora genom gåfva och testamente etter genom
församlingens tillskyndan blifvit lagda under kyrkan eller nader
prest bo let till bättre utkomst för sockeftpresten. I afseende åter
på dessa stomhemraan egde samma förhållande rum sora raed de
öfriga kyrkogodsen, i det att, såsom Konungen deröfver klagar i sirf
framställning till allmogen, ”preste- och kyrko-landboerna hafva
”ett ganska ringa försvar af presterna, så alt snarast sagdt hvar
”man dem pockar oeh öfver faller, likasom de ieke vore rifcseoa
”nndersåter så väi som andra, och dem uti många måtto, son»
”hårtills mycket skedt år, förtungar och besvärar både med olaga
”gåstningar, skjutsfarder och andra pålagor.* Han läfc derföre
befallning afgå till sina ståthållare och fogdar, att med lämpa och
skicklighet så underhandla ined presterna, sixsöm han ock
derom sjelf skref till menige presterskapet, alt de måtle titl honom
öfrertåta sina landbeer raofe vederlag af kronan så taycke4,sora
deras gårdar’ artige» plågar ränta, ’*på det konungen saimtaa
”landboer må regeray försvara «ch i värn hafia^ aeh
f»est«rnå-^deremot regeTa bcft hafva <feii del igen,’som dém egnai^ och
”bör haPva^’ Befollningsmånnen och fogdsrne erhöllo stränga
föreskrifter, att i verkståtlighélen af denna åtgärd så tiUvägaga
och tillse, ”att presterna måtte efter skäligt vis lör* dfen’ränta,
”de ifrån prestbolen mist halva, blifva med tionde» igen veder*
”lagrie, och hvar efter som han sitter i allmän väg och håller
”stor gästning, eller hafver någon yttermera tunga och omafcl
”för Konungen och riket än någon annan.” Och skulle ’de*
som hade ridkyrkor (annexer), vid dessa få behålla och njutal
ett stomhemman. Flerfaldiga Konnngens skrifvelser titt hans
fogdar och befallningsman ålägga dera, ”att så laga, att prer
”sterna måtte bekomma fullt vederlag, på det han icke måtte
”hafva något klander eller ovillighet anten utaf dem eller all^
”mogen*” Det uppkom emellertid bland menigheten ”ett
sällsynt snack och tal” öfver den gjorda förvandlingen af
pre-Stern as landbönder till kronobönder, emedan man trodde
”pre-”*£e*skapet derigenom försvagad! och förlagdt blifva,” så att
Gustaf i en öppen förklaring måste nfpplysa menigbeternd om
verkliga förhållandet dermed oeh göra för dem klart, att dera#
prester derigenom* mer vannit än förlorat. I Gustate töd’har
det beviljade vöderiaget troligen utgjort fall ersätta ing för rån*
torna af preslernas lill kronan indragna stetafteriiraan, ebnnjr
värdet deraf i tiderna» längd förminskades vid jordbrukets tiR^
växt ocb hemmanens deraf större afkastning. Huru mydket’och
hnrti ofta än det lägre presterskapet röjde ett fiendtHgt sinne’
mot Konungen och hans drbete för kyrkoförbättringen, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
