Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
många deribland äfven bade sin verksamma del i upproren,
omfattades detsamma dock af honom med en outtröttlig omsorg,
såsom de flerfaldiga från honom åtgående bref ådagalägga, deri
han an manar menigheterna och de goda männen af frälset, att
till kyrkoherdarne med tionde, offer, Jikstol, påska-altare och
annan presterlig rättighet utgöra den del, som de sina
kyrko-herrar och christliga lärofäder pligtiga och skyldiga äro efter
Guds bud, Sveriges lag och goda gamla sedvänjor; han
före-häller dem med straffande ord deras träskhet och försumlighet
härutinnan, och erinrar, att efter så tillgår, vele icke heller
många sätta deras barn till skola eller dem studera lä la,
ach vill fördenskull med tiden blifva stort trång om prester
ach annat förståndigt och lärdl folk, som land och rike,
så väl i del vertdslige regemente som de andlige saker,
Joreslä och tjena hunne. Och der J icke bekomme prester
och annat lärdl folk, som eder både uti den andelige och
verldslige måtto förestå och regera kunne, sä vill det gå
sällsynt till med eder; ja hedendomen och elt ochristeligt
lefverne vill derefter följa, som ock tyvärr ske vill, hvar
J icke annorlunda länke till, att göra eder tionde ifrån eder
till kyrkoherbergena, än här till dags skedl är. Andra bref
lågga i dagen ännu andra bevis af Konungens välvilja för
presterskapet och hans redebogenhet alt tillgodose delsamma i
allt, hvad rätt och billigt var och nödtorften fordrade. Till
underhåll för kyrkoherdarne i nitton af rikets dä varande städer
aamt Stockholms tre kaplaner jemte predikanten i klostret
upptager det förutnämnda förläningsregistret ett anslag af tillhopa
3,408 t:r säd, för de flesta frän 96 till 240 t:r hvar. Så djupt
Konung Gustaf grep in i kyrkans egendom, sörjde han dock
för hennes tillräckliga underhäll, så att den Svenska kyrkan
på inkomsternas vägnar blef bättre lottad, än mångenstädes
fallet var i andra länder vid reformationens genomförande
derstädes.
Men deremot log Konungen från kyrkorna deräs
öfver-flödiga skatter af silfver och gnid; det skedde, säger lian, ”för
”några märkliga, välbegrundade och anliggande orsakers skull,
”Sveriges rikes krona till stor nylla, gagn, fromma och bestånd.”
Ar 1523 hade Gustaf till hjelp-vid rikssktildens betalande tili
Lubeck från kyrkorna och klostren upptagit lån af hvad de
helst! umbära kunde af dyrbarheter, kalkar, monstranser och
mynt, och då år 1524 han åter fordrade en frivillig hjelp af
dem till det Gottländska tåget, helte det från kyrkans sida,
att hon icke ville skona sig, men tillgripa allt, hvad ännu
månde finnas qvar i kyrkornas gömmor. Huru ringa
emellertid kyrjuln i Sjelfva verket grep sig dervid an, och huru
fastmer bon hade den betydligaste delen af sina skatter ännu qvar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
