Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och fattat ännu högre begrepp. Det är härför ut (s. 281)
an-tydt, huru den af Luther uttalade åsigt, alt kyrkan endast
kunde hjelpas genom den verldsliga makten, blef reformationens
ledande tanke och gaf furstarne fria händer till ordnande af
kyrkoväsendet. Denna tanke blef för Gustaf äfven den ledande,
och han griper från denna tid af konungslig makt omedelbart
in i kyrkans alla förhållanden. För hans sinne stod städse,
hurulunda de stora erkebiskopar, prelater, kaniker och flere
af sådant papistiskt sällskap hafva sig förhållit och skickat
uti vårt konungarike Sverige, så att de ganska ringa hafva
låtit sig vårda om Christi hjord, utan mer bekymrat sig
om verldsliga saker och regemente, hvaraf mycket ondt
uppväxt med tvist, tvedrägt, mord och blodsutgjutelse, som
nogsamt om deras ochristliga regemente och lefverne utaf
historierna och för far enheterna betygas och bevisas kan. Så
hafver oss, fortfar han, sådan oskicklighet högeligen och
hjerleligen gått till sinnes och oss fördenskull alltid till
det högsta beflitat, att sådana förenämnde store Bispers och
deras anhangs förderfvelige anslag och onde uppsåt
neder-läggas och om intet gjordt blifva måtte. Han klagar, ”att
”ehuru han drifvit saken så vidt, att Guds klara och rema ord,
”som Christus sjelf och hans heliga profeter, apostlar och
evan-”gelister efter honom uti deras lid lärde och förkunnade, nu
”något när utöfver hela vårt konungarike (som han förhoppades)
”klarligen, rätt och oförfalskadt predikadt och förkunnadt
blif-”ver, han dock förnimmer något fel med somlige af de
per-”soner, som det göra skulle och pligtige äro.” Delta leder han
”från de stora och vidlbegripna biskopsdömen, som här i riket
”uti förtiden varit hafva, emedan Biskoparne haft alltför stora
”befallningar, så alt dé icke kunnat draga omkring i sina
bi-”skopsdömen och sådant uppseende hafva med klerkeriet, som
”saken och nödtorften i den mållon högligen fordrat och kråft.”
Från dessa Gustafs åsigter och uppfattning af sakerna leda sig
åtskilliga af honom under sednare hälften af hans regering
vidtagna förändringar i kyrkoväsendet. Biskopsnamnet skulle
försvinna, till följd hvaraf de efter år 1543 af Konungen
tillsalla Biskopar af honom endast kallades Ordinär ier, en äfven
i den katolska kyrkan icke ovanlig benämning, så att i
Late-ranska mötets beslut Påfven sjelf kallas Or dinar ius Or dinar
i-orum, och äfven Laurentius Petri i den af honom år 1571
författade kyrkoordning bibehåller denna benämning jemte den
af Biskop, med den förklaring, alt emedan det hörer till en
Biskops embete. att ”han uti sitt slift ordinera och laga skall
”med presler och annat hvad der behöfves, så hafver ock en
”Biskop varit kallad Ordinarius eller Ordinator, det lyder på
”Svensko en Skickare eller Skickningesman.” Alla emellertid,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
