- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Tredje delen. Gustaf I och hans tid /
368

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

”både i andlig och veridslig målto, undervisa och lära kunna.
”Men han skalle deremot icke lillegna sig eller tränga sig in
”uti någon veridslig jurisdiktion eller befallning, den Konungen
”honom icke pålagt eller befalt hafver eller hans biskopsembete
”icke kräfver. Stiftets samtliga inbyggare och undersåter, fri—
”borne, frälsemän, kapitlet, menige klerkeriet, köpstadsmän och
”menige allmoge anraanas, att visa honom den ära, lydnad och
”hörsamhet, som hans embete och Guds ord i den målto
kräfver, och de honom pligtige och skyldige äro.” I allt således,
som hörde lill deras embete och religionens angelägenheter,
förblef Biskoparnes makt oförminskad. Det tilldrog sig, att
presterskapet i Vestergötland visade ohörsamhet mot sin Biskop
och plait icke aklade hans stämningar och bud. Detla kom
lill Gustafs kunskap och han utfärdade lill stiftets presterskap
jemte öfriga inbyggare ett varningsbref, med stränghet
förehållande dem, ”alt i hvilka saker som helst, som religionen
”angå eller eljest böra inför biskopen och kapitlet förhöras
”och ransakas, de blifva kallade och stämde antingen inför
ka-”pitlet eller der Biskopen är uti visitering, skola de utan allt
”skonsmål eller undflykt komma tillslädes, alt tala, svara och
”gifva besked ifrån sig uti hvilka saker och ärenden i den
”måtto helst på färde vara kunna och hvarom de tilltalade
”blifva. Hvilken prestraan eller andra, som härifrån sig med
”ohörsamhet undandrogo, skulle i Konungens ogunst och stränga
”näpst förfallna vara, och hans förläningsmän, fogdar och
em-”betsmän anbefallas, atl på Konungens vägnar och i hans namn
”hafva noga akt och uppseende hvar i sin befallning, att
Bi-”skopen må i sådana religions- och andeliga saker hafva den
”tillbörliga lydnad och hörsamhel hos presterna och hos andra,
”som saken i den målto kräfver och del sig hör." Han helt och
hållet, efter den i Svenska kyrkan tillvägabragia förändringen i
läran och tron, lill Biskoparne öfverlät full makt och myndighet
i allt, hvad till religionssaker och handhafvandet af goda,
christ-liga stadgar hörde, och huru han äfven sjelf i sådana mål lade
vigt på kyrkans makt, visade sig, då, efter Drottning Margaretas
död i Augusti månad år 1551, han följande året vid ett besök
hos sin svåger, Ståthållaren i Vestergötland Gustaf Olofsson
Stenbock, såg hans täcka dotter Katarina, som genom sitt goda,
behagfulla sält så intog Konungens hjerta, att han önskade
henne lill gemål. Hennes föräldrars samtycke var snart vunnet,
men så icke kyrkans. Katarina Stenbock var syslerdotler lill
Konungens aflidna gemål Margareta Lejonhufvud, och kyrkans
lagar lade hinder i vägen för äktenskaplig förbindelse mellan
de med hvarandra närskylda. Biskoparne rådfrågades. De gingo
häröfver med hvarandra lill råds, och efler flera öfverläggningar
förklarade i ett lill Konungeu afgifvet betänkande, att, ehuru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:22:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/3/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free