Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egentliga vårdare eller befordrare, och genom dess fortfarande
afgjorda öfvermakt blef för efterverlden bevaradt ett frö,
hvarifrån, så svagt detsamma ock var, genom kommande slägtens
omsorg kunde uppskjuta välsignelserika skördar. Katedral-eller
dorakyrkoskolorna vid biskopssätena, klosterskolorna och här och
der i de större städerna en stadsskola, dessa voro vår
Medeltids offentliga undervisningsverk. Om förhållandet med den
sistnämnda, stadsskolan, ega vi få eller snart sagdt inga
underrättelser; domkyrkoskolorna åter afeågo egentligen den
prester-liga bildningen och lärdomen, och detsamma var till
hufvud-saklig del äfven fallet med klosterskolorna, dock icke så, att
ju äfven andra, som ville inhemta bokliga konster eller någon
allmännare bildning efter denna tidens kunskapsmått, der kunde
erhålla undervisning, ett tillfälle, som dock i allmänhet väl
endast begagnades af de förnämare slägtenas barn.
Christendoms-kunskapen var i dessa skolor det förnämsta eller
hufvudsakli-gaste läroämnet, och ifrån skolan gingo de omedelbart ut, hvilka
som sockenprester blefvo församlingarnes lärare. Alla åter,
som eldades af begär efter högre lärdom, hvartill väckelse var
gifven genom de i fremmande länder uppstigande högskolorna,
genom de stora rörelser der föregingo på velandets område och
de stora striderna inom taukens och andans verld, skyndade till
utbildande af sina i skolan inhemtade kunskaper ut till de högt
berömda lärdomssätena i Frankrike, Italien, Tyskland, deruti
understödda af kyrkotionden eller af prebenden, när af egna
medel de Sjelfva icke mäktade bekosta sitt underhåll lill sina
studiers fortsättande utomlands. Det tänktes omsider äfven hos
oss på anläggandet af ett högre lärosäte, och genom den
härför nitiskt arbetande Erkebiskopa Jakob Ulfsson, som deruti
understöddes af Sten Sture den Äldre, stiftades, såsom vi
hår-förut sett (2:dra Del., sid. 740 ff.) en högskola eller så kalladt
Studium Generale i Upsala år 1477. Men tidsoraständigheterna
tilläto då icke, att vidare ordna om dess framtida bestånd eller
härför lägga en fast grund. Högskolan kom aldrig till något
egentligt lif, och såsom uppehållen endast af Upsala domkyrka
genom förenämnde Jakob Ulfssons omsorg, dog hela stiftelsen
äfven ut med honom, så att mer icke något spår af dess
tillvaro förmärkes. Skolorna för öfrigt befunno sig i allmänhet,
i det århundrade som föregick reformationen, såsom det synes,
i mycket lägervall. Flera i delta århundrade hållna
kyrkomöten klaga öfver presternas och djeknarnes stora okunnighet,
och Johannes Magnus, den sista katolska Erkebiskopen i vårt
land, erkänner sjelf skolornas och undervisningens eländiga
tillstånd härstädes, så att ganska få prester kunde predika Guds
ord, några icke en gång läsa det i bok, ännu mindre förstå
något deraf. Hvar en högre lärdom eller bildning fanns, var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
