Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det bland det högre presterskapet eller sådana, som någon tid
uppehållit sig vid de fremmande högskolorna och der inhemtat
ett större eller mindre mått af sin tidsj kunskaper.
Man får eller bör icke vänta, i det tillstånd hvari Gustaf
mottog riket och under de i mer än första hälften af hans
regeringstid nästan oafbrutet fortfarande inre och yttre orolig*
beter jemte den brytning tillika i kyrkan, som reformationen
åstadkom, någon väsendtlig, genomgripande förbättring af
bildningsanstalterna i hans tid. Han gjorde dernti dock, så mycket
tidstillslåndet tillät, och sträckte sin omsorg äfven till skolorna
och den allmänna undervisningen. Vid de fördrag, han år
1527 och de följande åren upprättade med biskoparne och
domkapitlen, gjordes det till vilkor, att skolorna skulle hållas
vid makt och skolmästarne besytas med sin tillbörliga lön
och uppehälle. Och allt framgent, vid alla de fullmakter som
för Biskoparne utfärdades under Gustafs tid, tillförbundos de,
såsom ett af deras vigtigaste åligganden, atl hafva ett
ytterligare uppseende på skolestugorna i stiftet, an härtills skedt
är, både med skolemästarne och lärdomarne och deras
uppehälle, aklandes på alt djeknarne föregifven blifver en
sannskyldig lärdom, icke allenast ut af den Heliga Skrift utan
ock jemväl den lärdom, som brukas kan pro utilitale
reipu-blices. Skolemästarne skola ock behålla till deras uppehälle
den del, som de tillförne hafva varit vane upp alt bära på
skolornas vägnar, der Biskopen skall vara dem behjelplig till
att de det redeliga utfå, och hvar han än någon råd kunne
Jinna alt förbättra deras lön, såge vi del gerna,
besynnerligen de som lägga någon flit i deras embete. Sammalunda
befalle vi honom, att han skall se på brädet med den del,
som plägar komma de fattige studenter till hjelp, sä atl de
deraf något blifva delaktige, mer än härtills skedt är. Det
hade, såsom vi sett (s. 158), vid kyrkomötet i Örebro blifvit
föreskrifvet, alt vid alla domkyrkor skulle dagligen hållas en
föreläsning i den Heliga Skrift med god rättsinnig uttydelse,
och detsamma skulle hvar dag ske i alla skolstugor. Men det
var icke stundens verk, alt ombilda skolan efter den nya
ordningen och läran och alt dertill skapa skickliga lärare. Gustaf
sände för handen varande lärda, bepröfvade män till
domkyrko-skolorna såsom de förnämsta i riket. Men de blefvo icke
allestädes väl mottagna. Sedan vid Vesterås riksdag 1527, med
deraf följande omstörtning af det gamla kyrkoväldet och den
gamla läran, kyrkan förlorat sin glans och dess framtid var
oviss, tvekade allmogen en tid bortåt och ännu länge, till dess
det nya kyrko- och läroskicket kommit till någon mer stadga,
att sända sina barn till skolan. Munkarne och de gamla
presterna utmålade den nya undervisningen i skolorna med för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
