- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Tredje delen. Gustaf I och hans tid /
373

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af tionden utaf åtskilliga socknar jemte en gård i staden; för
skolmästaren i Örebro halfva kyrkotionden af Österåkers och
Julita socknar, och då Axel Eriksson (Bjelke?) ville lägga hand
på några gods med deras räntor, som Konungen förut upplåtit
lill skolmätaren i Enköping, befalte han honom med straffande
ord all innehålla dermed: hade vi hellre förmodal, skrifver
Konungen, det du skulle vara den, som mera skulle hjelpa,
handhafva och styrka skoleslugor och andra slikd goda
or-dinanlier, än alt taga något derifrån och förlägga dem.
Sä må du ännu vara förtänkt derutinnan, alt vi ingalunda
kunne sådant lida eller tillstädja, det skoleslugorna och
de-ras förmän skola blifva förlamade eller i öde lagde, efter
de skola ju något hafva atl hjelpa och underhålla sig med.
Och kunna icke heller de mera lefva af vind och väder än
andra. Bjudandes dig fördenskull allvarligen, att du gör
förenämnde Skolmästare hvarken ’kinder eller förfång på
förenämnda gods, utan låtandes honom uppbära räntan deraf
både det som redan uppburet är och som tillbaka står> tå
härefter som härtill, till dess vi oss derom betänka kunne,
Anna många andra drag vittna om Gustafs vård och omsorg
om skolorna. Dessas lärjungar blefvo icke heller glömda vid
de gåfvor, som utdelades vid Drottning Margaretas begrafning,
och äunu i Konungens testamente utgjorde de ett föremål för hans
omtanka 98). Till de förutvarande skolor, af hvilka de flesta
troligen varit klosterskolor, som efter klostrens förfall öfvergått
lill stadsskolor, kommo nu nya, i Lidköping, Helsingfors,
Elfsborg, Tuna och Gefle, den sistnämnda, af Gustaf stiftad, den
enda för hela Norrland, men framför alla utmärkt genom de
vetenskapens och kyrkans kämpar, som derifrån utgingo i hans
söners, Erik XIV:s och Johan III:s tider. Vid Gustafs död
funnos 22 offentliga skolor med anslag för dessas skolmästare
till ett belopp af tillhopa 2664 t:r säd, så fördelade, alt elfva
af dessa skolmästare uppburo årligen hvardera 144 t:r,
skolläraren i Elfsborg 120 och de öfriga tio hvardera 96 t;r. Hvar
skola nemligen hade ännu blott en lärare.

Gustaf affordrade skolorna tid efter annan dugliga ämnen
att brukas i kansliet och räknekammaren. Men ännu befunno
sig läroanstalterna icke i det skick, att der hunnit bildas fullt
skickliga män, vuxna rikets värf. Konungen klagar tidt och
ofta öfver den för honom kännbara bristen på användbara
tjenste-mån och den i riket nära fullkomliga saknaden af lärda. Han
skref till en i Tyskland Svensk studerande, som derstädes länge
uppehållit sig, atl hitförskaffa någon, som hade rätt förstånd på
siffror, på mynt och allehanda annan räkenskap. Han
bref-vexlade med Luther och Melanchton, med Hubert Languet i
Frankrike, med Professorerna i Rostock, med flera Tyska Riks-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:22:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/3/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free