Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
furstar och ännu andra, att genom deras tillhjelp fi hit in i
riket en förståndig, lagfaren man (Licenliatus juris), en
förfaren Physicus och Chirurgus, goda, förfarna läkare, apothekare
och ännu andra lärda. Men att behofvet af fremmande lärde
icke måtte blifva stadigvarande, såg han gerna och äfven bidrog
med sin hjelp, att landets ynglingar vandrade ut till de
fremmande lärosätena, att der genom uppodlande af sina i skolan
inhemtade kunskaper bilda sig till kunniga, lärda män. Mellan
åren 1527—1536 inskrefvos ensamt vid Wittenbergska
högskolan omkring 40 Svenskar, och en förteckning öfver de med
och ifrån 1529 till år 1561 derstädes till Magistrar promoverade
ynglingar upptager deribland 25 Svenskar och Finnar. Ännu
större åter än i Wittenberg var antalet af Svenska studerande
vid den närmare belägna högskolan i Rostock. Och af dessa
vid fremmande lärosäten studerande Svenska ynglingar var
deras antal icke ringa, som af Konungen derstädes underhöllos
genom anslag af prebenden eller annan hjelp. Är 1554
hem-kallade han, för att i rikets tjenst användas, på en gång fem
studerande, som med understöd af honom uppehållit sig vid
de fremmande läroverken. Många uppehölio sig af egna medel,
några åter af den hjelp, som kunde räckas dem af Biskoparne.
Ar 1551 befunno sig på en gång 18 Svenska studerande
tillsamman vid högskolan i Wittenberg, bland dem fyra
adels-söner och fyra magistrar. Med det stigande kunskapsbegäret
växte alltmer antalet af dem, som vandrade ut till lärdomens
högsäten. Derifrån återkommande, användes de som lärare i
skolan, eller som tjenstemän i Konungens kansli, eller ingingo
de som prester i kyrkans tjenst.
Del kom till Gustafs kunskap, hurusom ”många
högför-”ståndiga och lärda män i fremmande landsändar” förundrade
sig, alt han icke i silt rike, såsom andra furstar och potentater
i sina riken, land och furslendömen, lålit upprätta ett
Univer-vitet lill menige rikets gagn och nytla. Han framlägger i en
skrifvelse af år 1538 lill den härförut nämnda, i Tyskland
vistande Svensken Nils Månsson orsakerna och erinrar, ”huru
”den tid, han först kom till riksens regemente, här var så godt
”som ett förlamadt och öde rike, så att han några år hade
”mer än nog att beställa, för att komma riket lill någon
rolighet igen. Huru han sedan både med invertes och utvertes
”obestånd, krig och örlig besvärad och bekymrad varit, vore
”icke behof alt förtälja. Och utöfver allt detta, hvad brist här
”i riket varit och ännu vore på personer, som en sådan
hög-”skola eller Universilet förestå eller regera skulle, var alltför
”väl bekant. För sådana och andra slika orsaker hade det
”icke varit honom möjligt att uträtta mer, ån som skedt var.
”Han såge derföre gerna, all Måns Nilsson och flera unga män
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
