Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afgift for öfrigt, som endast ifrågaktfm de år, då någon fodring
icke skedde och äfven mer sällan synes hafva skett under
sednare hälften af Gustafs regering (Östgöterna erbödo år 1551
för hvarje häst halfannan fjerding korn, fyra fång hö och tre
kärfvar halm, elt anbud, som af Konungen äfven antogs).
Egenlliga skallen beräknades att utgöra en 24:del al jordens
värde 99) och ingick af hvarje landsorts alster, hvaraf den del,
som hörde till vin te rsk a t len, såsom spannmål, skatlepenningar,
skaltehö, skulle vara aflemnad före Påsk eller Valborgsinässan,
sommarskatten åter, smör, fläsk, oxar, vid Mikaelitiden.
Delta synes varit det allmänna förhållandet, hvarifrån dock
andantag förekomma, såsom då Gustaf lemnade Smålänningarna
frihet, att, hvilka tider på året dem lägligt vore, utgöra
penningskatten på en tid, all smörskatlen på en tid, och all säden
på en tid.
Från den äldsta tid vi ega några urkunder, håntyda dessa
derpå, såsom redan förut af oss är anmärkt (lista Del. s.
173—74), att från djupaste fornåldern en tredjedel af de så
kallade allmänningar varit ansedd såsom en konungamaktens
tillhörighet och deraf äfven i gamla handlingar finnes kallad
konungslotten, konungs allmänning, Konungens
thridiung (tredjedel) af häradsallmånningar, i
samstämmighet hvarmed spår äfven förekomma deraf, att tredjedelen af
de större eller allmänningsiiskena ansetts tiilhöra kronan. Gustaf
också tog dessa kronans rättigheter i akt. Han anmante sina
fogdar och befallningsmän, ”alt lägga kronans rätta treding i
fiskena.” Till hans kunskap hade kommit, alt i Skellefteå,
Pileå, Luleå och Torneå i Vesterbotten skola vara goda
laxfisken, hvilka tillkommo kronan, ehuru hon föga godt deraf
njutit, och han gifver sin dervarande befallningsman tillsägelse,
att allestädes, hvar elfver och några goda fiskvatten för hand
voro, så ställa till, att kronan deraf måtte hafva den fördel,
som henne med rätta tillborde; Konungen äfven (år 1552)
infordrar en viss och säker uppgift på alla dervarande fiskerier,
att icke fogdarne eller de, som mutade och begåfvade dem,
måtte hafva all fördelen borta och undandraga kronan dess rätt.
De vid Angermanlandselfven bosatte inbyggare, som brukade
laxfisket derstädes, erbödo Konungen i årlig skatt derför 200
mark örtuger, ett anbud, hvarmed han äfven förklarade sig
tillfreds ”till behaglig lid.” Själkarlarne i Österbotten deremot
stretade långe, och ännu i sista årtiondet af Gustafs regering,
mot all afgift af sitt själfiske, ehnru mycket än Konungen
före-höll dem kronans rätt lill en skälig och tillbörlig skatt så väl
af deras som af allt annat fiskeri, som flerstädes i landet brukas,
och han anbefalle sina dervarande fogdar, att underhandla med
dem i den måtto, ”som like ooh skäl Vara kan och dem dråg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
