Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”christen man, som rätt och skäl öfverväga och styrka vill, för
”orätt och oskäl är. Derföre hade han med sitt Rikes Råd så
”beslutit, att låta hålla en allmän och skälig skattläggning, på
”det hvar och en må draga skatten som han eger jordegorna
”till, och den ene icke sitta mer kejsarfri äu den andra, skyn*
”dande mesta tungan ifrån sig och in uppå de fattiga, hvilka
”minst hafva i jordegorna.” Efter de grunder, som af Gustaf
uppslåldes för jordens nya refning och skattlägguing, skulle
alla hemman efter sina lågenheter och förraoner såttas till ett
visst hemmanstal och derefter skattläggas till en ständig ränta;
jordatalet blef nu grunden för jordens uppskattning, och ett
helt hemman eller så mycken jord, sora en bonde kunde bruka
och vara besuten på, blef kalladt ett mantal, på sitt sått
svarande mot de gamles markland; hemman åter af svagare
natur, mindre egor eller mindre goda lågenheter sattes i
förhållande derefter till mindre hemmanstal.
Skattläggningsmån-nen nemligen skulle ej se blott på vidden af åker och ång,
men äfven på godheten af dem, så att de hemman, som vål
hade mindre jordområde, men båttre och fetare jordmon, borde
skattläggas lika. högt med dem, hvilkas egor väl voro af större
vidd, men af svagare jordart, hvarjerate äfven borde iakttagas
det ena hemmanets olika lågenheter mot det andras i skog,
fisk val ten och andra förmoner. Lagmannen eller
häradshöf-dingen jemte några mån af frälset samt andra förståndiga
dannemän, som vauligen förordnades till dessa skattläggningar,
förmanades städse, att taga saken visligen och med förnuft före,
så att derigenom ingen ovillighet måtte förorsakas och ingen
få tillfälle alt ropa och beklaga sig deröfver; Konungen äfven
uppsatte en undervisning eller forma, huru de skulle
underhandla och tala med bönderna och gifva dera rätta orsaken
före, hvarföre sådana skattläggningar och syner ske här öfver
hela riket, så att de med förnuft måtte bevekas, att derutinnan
låta finna sig välvilliga.
Genom den nya skattläggningen, som synes omkring år
J540 tagit sin början, men i Gustafs lid långt ifrån ännu icke
öfverallt bragtes till fullbordan, skedde icke någon egentlig
eller annan skatteförhöjning, än alt kronan derigenom kom till
sin rått och skatteväsendet i allmänhet ordnades på ett sätt,
som’ lände det allmänna som den enskille till båtnad. Endast
den så kallade fodringen, till sin grund uppkommen i
nästföregående århundraden (hvarom se 2:dra Del. 649) och
hvar-igenora elt visst anlal kongshästar, biskops- och fogdehästar
kringskickades på hemmanen till fodring ett eller annat dygn om
året, undergick i Gustafs tid en förhöjning från ett till två och
tre ören för hvarje häst, öfver hvilken förhöjning vi äfven sett
(s. 313) Konungen förklara sig i öppet bref till allmogen; en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
