- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Tredje delen. Gustaf I och hans tid /
401

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ifrån, harti talrikt följet tar, och alla oppskrifvas från namn
till namn, från dag till dag; i samma regis ter skulle äfven
antecknas kosthållningen för fogden, fatebursbustrun och de hof*
mån pä gården, som herreöl eller svenneöl fortår, hvår
synnerligen för sig. I det andra registret skulle granneligen
redogöras för mantalet (antalet) af allt legofolk, dagsverksfolk, och
annat arbetsfolk, som på slottet eller gården voro, hvar vid
sitt namn, och huru många dagar eller veckor de tillstädes
voro, samt hvad de förtärt uti mat eller öl. Fogdarne på
Konungens gårdar skulle icke hålla mer legofolk, än arbetet
nödvändigt krafde. Be skulle hafva elt flitigt, noga uppseende,
au med brukningen troligen och tillbörligen handladt blefve,
och för öfrigt att i allt skickligen och väl måtte tillgå, så att
Konungen någon fördel af gårdens afvel hafva måtte både med
spanmål, émör och allt annat. Huru mycket blifvit sådt af
hvart sädesslag och huru många tunnor eller spann deraf
blifvit .skördade; huru många pund smör erhållits af hvar ko; huru
många pund : ost af får och getter efter hvart slag och huru
nånga om pundet vara kunde; huru många stutekalfvar och
qvigkalfvar efter kona; huru många killingar efter getterna,
huru många lamm, huru många hästeföl ända inliJt huru många
grisar efter svinen; öfver allt, från det minsta lill det största,
skulle göras Konungen redo och en klar räkenskap.

Det var för öfrigt ingen gren af den allmänna
hushållningen, som icke af Gustaf omfattades med en synnerlig upp*’
märksamhet* De år, då missväxter icke hemsökte landet, var
sädesskörden icke allenast tillräcklig för landets behof, men
äfven utskeppning deraf skedde, synnerligen genom Holländarne,
som härifrån hemtade säd i utbyte mot de af dem hitförda
läster af salt. Spannmålslillgången öfverhufvud synes i goda år varit
temligen god, men hushållningen dermed icke så, såsom Gustaf
ofta klagar, att när Gud någon god årsväxt gåfve, så förtärdes
och förslösades i öfverflöd allt på elt år. Deraf äfven skedde,
då missväxtår inträffade, alt en svår och dyr tid uppkom
och mycken nöd genom brist på spannmål så till föda som
utsade. TiU förekommande och afhjelpande af sådan brist, så
mycket ske kunde, vidtog Gustaf vissa hushållsförfatlningar,
hvarigenom han visade sig såsom hushållare icke blott för riket,
men äfven för folket. Han nemligen tillät icke tionde-spann-*
målen Jösas med penningar de tider, då årsväxten var sådan,
alt menige man väl kunde åstadkomma spannmålen, derföre
densamma in natura skulle utgöras och uppbäras. , Det J läte
förståf skrifver han år 1548 till Ståthållaren i Östergötland,
Abraham Eriksson Lejonhufvud, alt vi der nere en hel hop
spannmål vid alla kyrkor liggandes hafve, sä är sådant
uti den akt ock mening skedty och af oss nådeligen betänkt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:22:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/3/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free