Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningar och gods igen, ock icke af hända dem den minsta
penning, så framt du vill göra det oss ljufl är. Så strängt
var utförsel förbudet icke heller, alt ju Konungen icke, när
behofvet hemma i landet ej krafde dess stränga iakttagande,
tillät oxar föras ut, så att de ej blott utfördes af bönderna,
men äfven Dauska borgare någon gång erhöllo tillstånd att
uppköpa sådana, och vi likaledes finna, att han stundom gifvit
en och annan fogde eller länsinnehafvare tillåtelse, alt af de
oxar, som de uppburo, föryltra elt visst antal till Danmark,
det bästa de kunde, för hvilken tillåtelse emellertid de skulle
i guld och silfver eller redbart mynt (till myntets förstärkande)
betala Konungen för paret 24 mark Danska, emedan de
Sjelfva kunde beräkna stor vinst af försäljningen; del år också
härpå, utan sammanställning med förhållandet i öfrigt,
före-gifvandet om Konungens egennytiiga oxhandel blifvit grundadt.
Sedan förbudet emellertid mot utförseln verkat derhän, alt
tillgången blifvit rikligare, synes något prisbeslämmande icke mer
blifvit ifrågasatt, utan oxarne som annan vara gält livad de
kunnat. Ar 1563 klagar Erik XIV, att näppligen 600 oxar
bii mer syntes vid marknaderna i Köping och Vesterås, når
deremot i hans faders tid man vid dessa marknader såg sex
till sjutusen.
Finnarne förbödos att utföra några födande varor, emedan
skäl vore, att våra egna släder och land först blefvo bespisade
och något bättre pris hår i riket blefve på smör, gäddor och
annat mer till uppehälle, ”huru än det måtte gå med de
utländska städer.” Befallningsmännen och fogdarne i Finland
anbefaltes, att hafva utliggare eller så kallade espingar ute på
de Revelska och Tyska farvattnen och noga akta på alla leder
och strömmar, att icke några till utförsel förbudna varor
utskeppades. Men budar, skinn, talg och annat slikt skulle
Fin-narne vara alldeles oförhindrade atl , utföra hvar dem tycktes,
så alt dermed de skulle hafva fri seglats. Samma förbud och
samma frihet gjordes gällande äfven för Helsingarne och de
öfriga delarne af riket. Då tiderna åter så medgåfvo, och
några städers borgare sökte tillstånd att få utföra sitt förråd af
smör eller andra inhemska, till utförsel icke förbudna varor,
förklarade Konungen sig tillfreds med, ”att de i den måtto sökte
”sitt gagn och bästa, endast de sig något lill fördel derutinnan
”handla kunde, hvilket han dock nog fruktade, att icke så
”ske månde, emedan det vore veterligt, huru de Liibske och
”de andra städerna handlade med hans undersåter, när de i
”stora summor komma lill dem.” Han gjorde lill vilkor för
dem, att de skulle föra hit igen i riket redbart gods, kläden,
salt, humla och annat sådant, som kunde vara landet till gagn
och fromma, men icke, såsom vanligt vore, lösa, förderfliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
