Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Väddön. sa att man utan hinder med stora skärbåtar samma
led draga och fardas måtte, och Ståthållaren på Vadstena siott
Axel Eriksson Bjelke erhöll uppdrag, att så underhandla med
invånarne i Jönköping, att der måtte blifva en god hamn, och att
den å, som derstädes löper in i Vettern, måtte blifva upprymd
och på begge sidor pålad, att man der kunde lägga in med
skutor och båtar. Efter beslutet på Vesterås riksdag 1544
skulle ”alla allmänna vägar genom den menige mans tillhjelp
”och omkostnad rymmas och upprödjas, att man måtte
framkomma både från Nylödöse och åt Kalmar, så ifrån Kalmar
”åter till Stockholm, desslikes alla andra nödtorftiga vägar.”
1 bredd med Gustafs allt öfriga arbete för det inre
tillståndets ordnande, upphjelpande och förbättrande, var hans
omtanka städse äfven riglad på försvarsanstalterna, hvarpå
säkerheten af det hela hvilade. Kalmar och Vesterås slott,
Stegeborg och Stockholm befästades starkare; Elfsborg blef försedt
med nya försvarsverk; Nyköpings och Leckö slott, som befunno
sig nära på fallande fot, istandsattes åter i försvarsbart skick;
Kronoberg befästades så, att deraf bildades ett starkt fäste; på
Vadstenas befästande arbetades med all kraft och ifver, och
delta slott jemte Jönköpings (pä samma plats, der klostret still)
samt Gripsholm äro helt och hållet eller till hufvudsakligaste
delen Gustafs verk; likaså Upsala, Strömsholms och Svartsjö
slolt, ehuru i mindre mon beräknade att utgöra några egentliga
fästen. Gustaf äfven förehade att anlägga elt starkt fäste vid Nås*
boholm i Östergötland och likaledes vid Orreholmen i Vartofla
härad i‘Vestergötland; han också påtänkte att uppföra ett starkt
befastadt slolt vid Vimmerby samt att någorstädes i Dalarne
äfven anlägga ett fäste; han påyrkade, att flera köpsläder i
riket skulle befästas eller göras fasta, så att vid förefallande
örlig, buller eller obestånd antingen af utländska eller inländska
man måtte någonstäds hafva sio tillflykt och veta sig förvarad
lill lif och gods, till dess man finge råd att göra fienderna
sidan t allvarligt och manligt motstånd, som det sig borde;
vid den svåra brand, som år 1542 öfvergick Upsala, hade han
sfmtal med dess borgare derora, att de skulle flytta staden
vestanån och vara betänkta på dess befästande. På en samman*»
korast i Vadstena med Rikets Råd år 1550 beslämdes vissa
vapenplatser, der krigsfolket skulle samlas vid förefallande
krigs-oroligheter, och det beslöts, att alla allmänneliga ”härstråter”
eller landsvägar från Danmark utmed gränsen genom
Vester-gölland och Småland skulle besättas med vakter, att hafva akt
på de färdande. Gustaf äfven gaf föreskrifter i afseende på
den krigstaklik, som i första hand borde följas vid infall af en
fiendtlig makt i Vestergötland eller Småland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
