Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VII. Förhållandena titt fremmande makter nnder
sednare hälften af Gustafs regering,
i korthet antydda.
Fredsslutet i Brörasebro år 1541 (se ofvan s. 270) var,
waåer en tidrymd af sjutton år, det tredje mellan Sverige ocl»
Danmark högtidligt upprättade fredé- och förbundsfördrag
(der-ibland ickje in beräknade fördragen i Nylödöse och Varberg)*
fint nära, innerliga förbund, som i BrömSebro slöts’mellan
begge rikena och i mycket erinrar om den gamla
Kalmar-anionen,’ hade sin egentliga grund i båda Konnngarnes gemen*
samma frubtén för Konung Christian II» mäktiga slägt;
derifrån de sträoga förbindelserna till gemensamt försvar och
af-Ugsnande af all forntida tvedrägt mellan rikena. Huru litet
emellertid derigenom utplånades det gamla natfonalbatet eller
återstäldes någon verklig endrägt, visa de händelser, som följde.
’ Kenungén i Danmark försonade sig med Kejsar Carl V och
afclöt med honom i Spejer år 1544 ett fördjrag, hvarigenom de
anspråk, som af Christian II:s döttrar gjordes på de
Skandinaviska rikena, lemnades öppna, och Konungen i Danmark
dessutom förband sig att mildra den olycklige Christian 11:9
öde genom att gifva* honom ett: hederligare underhall *ami
lemna honom frihet att jaga och förlusta sig. Konungen i
Sverige hade väl åfven blifvit intagen i det med Kejsaren
afslntna fördraget; men att Konungen i Danmark ej blott
ensidigt afslutit detsamma, utan äfven hela tvenne månader
fördröjt att gifva Gustaf del deitaf, sa att han genom ovissa rykten
och béråtteker erhöll första kunskapen derom, var raer ån
mycket egnadt, att hos honom åter uppväcka det gamla
misstroendet lill Danmark. Han dröjde att bitråda fördraget.
Det tillbud honom sedermera gjordes, att afköpa Christian
1!:* och hans döttrars förmenta rätt till Sverige genom en
brudskatt till de sistnämnda, afslogs bestämdt både af Gustaf
och rikets i Strengnäs år 1547 församlade Ständer. Sedan
gentän förlikning med Kejsaren: Danmark icke mer hade nifot
synnerligt att befara utaf Christian H:s slägt, tänkte * man
der ,icke heller mer pä den i firömsebro så ifrigt
eftersträf-vade samdrägten mellan rikena. Nya missförhållanden uppstego
åter, och på mötet i Elfsborg år 1554 androgo de Svenska
sändebuden raer ån sextio besvårspunkter öfver
förbunds-Ktridiga handlingar från Danskarnes sida. Och sedan genom
arfföreningen i Vesterås ^r 1544 alla utsigter voro tilldåmmade
för ett återupplifvande af Kalmarunionen dch dess stridet
ön» Svenska kronan, började man så småningom i Danska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
