Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ftendeTskiftle Konungaed af Sverige till Skoltland öftetfftra
densamma, doek ej mer än6090 man oeh på Skottsk bekostnad;
behöfde Konung Gustaf så många från Frankrike, skotfe Konung
Jakob med deras öfverfövande göra samma bistånd; alla
hamnar, floder och orter i Sverige och Frankrike skulle för begge
rikenas undersåter stå öppna tiU fri handel, vandel och,
genomfart; salt, till ett visst belopp, skulle af Svenskarne tullfritt
få utföras från Frankrike, hvaremot Fransmännen skulle från
Sverige få’hemta jern och koppar. Detta förband mellan båda
rikena utvidgades och bestämdes nogare af Konnng Frans II
år 1559. År 154& tillsändes Gustaf af Frans I den af Konring.
Ludvig XI stiftade S:t Mikaels-Orden, såsom elt tecken af
broderlig vinskap.
Ar 1551 afslöts en handelsförbindelse med England, och
samma år förnyades det år 1526 med Nederländerna afclntna
handelsfördraget. Ar 1556 afelöts ett serskilt fördrag med
Grefvinnan Anna af Ostfrisland, i kraft hvaraf Svenskarne skalle
i Ostfrisland utån alla afgifter obehindradt få köpa allt hvad
ée ville, hvaremot Oslfrisländarne erhöllo lika rättigheter i
Sverige; det ena landets köpmän, som nedsatte sig i det
andra, skulle njuta lika fri- och rättigheter med irofödingarne.
Gustaf stod dessutom i ett vänskapligt förhållande till flere af
de Tyska Furstarne, hvilka tid efter annan äfven underrättade
honom om tillståndet i Tysklaöd och hvad i ett eller annat
sig der tilldrog samt hvad npärkligt spordes i den Europeiska
4 verlden. Men deremot hade han der äfven många ovänner,
serdeles i Hertig Albrekt af Mecklenburg och andra med det
österrikiska och Christian II:s hus närmare förbundna Furstar,
likaså i Lübeck teke någon vänligt sinnad stad, hvarutom de
till Tyskland rymde Svenska förrädarne jemte ännu $ndra
arbetade mot honom i allt, hvad de förmådde, synnerligen
genom utspridande af förklenliga rykten och berättelser om
htt-nom. Deraf Gustaf äfven år 1546 lät utgå på Tyska språket
en vidlöftig utskrifvelse med ”rättfärdiga förklaringar och
sann-”färdiga ursäkter, att förekomma det margfaldiga oeh
otillhör-”liga förtal, lögnaktigt rykte och annan orätt, som mot Gud,
”ära oeb rätt honom falskeligen och ntan grund tillmätt blefve
”af några hans afundsm&o oeh hemliga fiender, äfvensom af
”några hans egna undersåter, hvilka hemligen af riket utvekna
”och flydda voro.” De Tyska Protestantiska Furstarne gjorde
fierfaldiga • försök att bringa Konungen af Sverige lill ett öppet
och kraftigt uppträdande pa deras sida genom deltagande i
det Schmalkaldiska förbundet; men tillståndet i Tyskland var
alltför mycket inveckladt; Gustaf dessutom för mycket sysselsatt
med oroligheterna inom sitt eget rike oeh ordnandfet af dess
angdågenheier; lian förklarade sina Tyskatrosftrvandtor sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
