Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gjorde Konungen ett stört gästabud på Gfipsbölm, IM! hvilket
Kan kallat rikets samtliga Rådsherrar jemte andra gode måa^
Drottning Margareta bar sjelf in allahanda konfekt, oeh Köaaagea
sjelf bur in dryckerna, dröök de gode herrarne till, bad déin
göra sig glada och lustiga, tackade dem, att de erkånt hans
söner för Sveriges riksarfvingar, öch lofvade på deras vägnar,
att de och deras barn efter dem skulle låta rikets mön veder*
faras all ganst och städse bevisa sig som fttikla, trogna,
rättrådiga herrar. Detta gästabud räckte hela fjorton dagar bortåt*
Det rådde i mycket dnnn de férdtoa sederna, prakt vid
ser-skilta, högtidliga tillfällen, sparsamhet Och hnsligbet åter i dtet
hvardagliga lifvet. Det år näroodt, att Drottning Margareta sjelf
förde nppsigten öfver ladugården vid Gripsholtn, oeh till sin
gemål Katarina skrifver Konungen vid tillredefeen till sin äldsta
dotters bröllop: ”Hjertabs kåre Katarina, vi feafre bekommit
”tidender, som mer liknelse hafva til) krig och örlig Ätt tlH
”bröllop. Synes oss derföre icke vara behof, att du iler etter
”hasfter mycket med bäkning eller annét, som till högtiden
^beställas skall.” Till sin sön Magotw, som då uppehöll si£ på
Öfand, skrifVer Konungen år 1558: ”Vår kära hrtgtrq Katarina
”sänder dig fein skjortor, som dä må komma ihog att akta.”
Konungens många, stora bekymmer och omsorger under sia
hela regeringstid, det ofta öfveransträngahde arbetet jemte andrå
på hans ålderdom tillstötande sorger började emellertid allttner
tära på hans lifskrafter och nedtyäga hans sione. Djnpt verfaade
på honom äfven hans älskade Margaretas död; hon aåsotift moder
för hans många barn och. älskvärd genom sitt ädla, goda våsende
var Konungen af hjertat kär. Den ena efter den andra af
hans åldriga, förtrogna män och vänner h&dangick till den
eviga hvilan, och vid hvarje sådant inträffande död sfa W var
Konungen en lång tid tung till sinnet och svårmodig. Bads
i förra tider för glädjen och skämtet stämda iyn&e var
försvunnet; man såg hu mer sällan något tirag dera& Åren l56f
och 1558 hördes han börja att mycket ängslas om rikets
våtfärd och regemente, klagande éymeWigen öfver sina fogdar*
ohörsamhet och försumlighet, att de icke så fliteligen akiade
på alla saker. Ran började nu profetera om sin tillstundande
död, önskade alt snart komma härifrån och sade alltid, ad hans
tid och dagar, som tillbaka stodo, icke voro swnat än sorg**
dagar. Synnerligen, när nagot järtecfcen hördes eller syntes
på himmelen eller jorden, voro hans ord alltftl dessa: ”döt
”gäller mig. Gud unne mig tid att fallkomna mitt tedtamettte
”och allting förordno och stadfäste om mina barn.” Mer
mer. och röntes — heter det i hans biktfader Magister Jobaanfe
berättelse eller Undervisning om Sl*rméktigs(e Herres otå
Furstes €%&&taf Érik&ms, Sventgvs, G&ttis oeh FendesJCunung*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
