Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förening. Gustaf måste påtänka, att hålla äta hål* och dötta i
beredskap, och han skref till sinä fogdar och befallningsmåir i
Södermanland och Nerike, att efter den farliga lägenhet, som
nu hördes och på fårde vore, dé skulle låta brygga och baka
det mesta öl och bröd, som hvar och en af den spannmål,
synnerligen den som längst legat, hade råd och ämne till.
Så många på en gång sammanstötande bekymmer och sorger
tärde hårdt på dén åldrige Konfingens sista krafter. Den 24
April 1560 insjnknade han på Jnleta gård i Södermanland,
”af en hastig feber eller skälfVa.” Då eftéf några dagar han
åter kände sig stark nog att kunna ‘fördraga friska luften,
begaf han sig derifrån den 7 Maj till Rungsör, der hån hadte
sina galerer och håpar liggande, drog så ih i Mälaren omkring
pä öarne, såsom han vanliged plägade under den vackra
årstiden. Den £5 Maj kom haii till Eskilstuna. Då anlände »dit
hans son Johan, som jemte Sten Erikssoh Lejonhufvud och
Johan Axelsson Bjelke stått i spetsen för.den till England
af-färdade kostsamma beskickning i Hertig Eriks friareärebder.
Nu derifrån återkommande, blef Johan med stör glädje af sin
fader foottagen. Några dagar der förut (den 18 Mäj) håde
Ronungen genom utfärdad skrifvelse kallat Rikets Ständer att
sammanträda i Stockholm den’ 16 Juni, ”emedan vi,’* yttrair
Ronungen i kallelsefbrefvet, ”béfihhe oss både avagé oeh
ålderstigne, och månge svåre och vigtige saker på färde åré.”
Jemte Ridderskapet och adelh samt rikets alla biskopar eller
ordinarii, såsom de nu nämndes, kallades till riksdagen tvenne
beskédlige prestmän och bönder från hvart härad jemte tyta
borgare från hvarje köpstad. ’
Den 16 Juni om aftonen återkofa Konungen lill
Stockholm och fann der förenämnde Rikets Ständer jemte sfina söffer
alla församlade. De kallades ätt komma upp på slottet i stora
fcalen (Rikssalen)- den 25 Juni på eftermiddagen. Nåt* de
alla voro församlade, inträdde Konungen med sina fyra äöher
oeh intog det rum, som var tillredt något högre från golfvtet.
Erik, Johan och Magnué, de trenne äldsta af hans söner, stälde
sig till venster om Konungen, hvar efter sin ålder; den yngste,
Carl, stod framför sin fader vid hans knän. Konungen helsäde
Ständerna, tackade dem, att de hörsamiigen kommit tillstädés,
och talade så vidare: ”de hade väl alla hört, och de söm till ålders
”komne voro, Sjelfva förnummit, huruledeft detta konungarike,
”vårt kära fädernesland, nli stort betryck och elånde fordom
”varit under fremmantfe herrskap och konuhgar, och enkän*
”nerligeti på det sista genom det) ortHde tyrannen Konung
”Christian, hvilken Gud lät slrarffa ofch gedbm honom
för-”drifva; börähäe allä, så hög sorti låg, så Ite rre som ijeiiéré och
”undersåter uhg så väl som gkmthal, éäMtaife hanis ghdoriilfga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
