Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den så kallade Apostoliska Successionen (tuccettio canonica), det vill
säga den inom kyrkan fortgående följden af Biskopar i oafbruten
ordning från Apostlarne och de män, som genom deras händers
påläggning och deras välsignelse först blifvit vigda till kyrkans
herdar. Jfr Henr. Benzelins, Dits. de Succettione Epiteoporum
Canonica apud Evangelicot presser lim in Svecia, samt £. Al. Fant*
Ditt./de Suecettione Canonica el contecratione Epiteoporum Svecice.
72) (S. 173). Handelmann, 1. c., hvars arbete till hufvudsakligaste
delen grundar sig på de i Lübecks arkiv förvarade bref, urkunder
och räkenskaper. T eg el, ehuru en värderik källa för Gustaf I:s
historia, är i sina uppgifter och framställningar rörande förhållandet
till Löbeck, serdeles hvad beträffar dess fordringar för gjorda
för-sträckningar och ännu i vissa andra afseenden i samband dermed,
endels otillförlitlig och ofullständig, hvilket troligen, såsom det
synes, härleder sig derifrån, att icke alla hithörande handlingar
varit för honom bekanta.
73) (S. 201). Domeapillelt i Dptala Cireulair i tliftet 1529 (efter det
original-dokument, som då ankom till Skellefteå prosteri i
Vester-botten och nu förvaras i Luleå kyrka), se Upsala Tidning för
år 1777.
74) (S. 222J. Ett ord, som ofta förekommer i Riksregistraturen för
Gustaf l:s tid, och i Platt-tyskan betecknar, maskerad, en maskerad
hop;, af mtimme, mask, och tfhanze, bland annat beklädnad,
betäckning.
75) (S. 232). Handelmann, 1. c.
76) (S. 236). Så kallade efter Joächimsthal i Böbraen, hvarest en
rikhaltig silfvergrufva hade blifvit upptäckt, och der år 1519 en större
sort silfverpenningar aldraförst blef slagen. År 1534 blefvo första
gången i Sverige myntade sådana Daler. Dessa första Svenska daler
voro på J:dels lod nära af alldeles bergfint silfver, ty lödiga marken,
som utmyntades, höll 15 lod och ett qvinlin i fint silfver; på en
sådan lödig mark verk eller af verkmarken skrodades 7 Daler
och f:dels ort, och belopp efter en lödig mark fint silfver 7£jf
daler. Jfr Hal len berg, 1. c.
77) (S. 240). Nemligen kort förut i Engelholm vid Skånska
ridder-skåpets och adelns förening med Svenska hären.
78) (S. 253). Äfven Konung Gustaf sjelf anade något sådant, då han
hörde, att Konung Christian dragit bort till en herredag, som några
Furstar hade beramat i Hamburg mellan honom och Lübeckarne.
F*‘ kunne vät gitta, skrifver han till Erik Flemming och Måns
Svensson (d. 5 Dec. 1535), att pungen gört endelt lätt för den gode Bern;
derföre vele vi icke, om nöden drifver honom lill någon förlikning.
79) (S. 267). Leo dii Vita et Getta Fredr. II. Detta förbund blef dock
aldrig tecknadt, emedan alltsamman från Gustafs sida endast var
elt politiskt bländverk, eller ock en följd af något ögonblicks
utbrytande harm öfver Danmarks förhållande. Genom Landtgrefve
Filip af Hessen ooh Hertig Albrekt af Preussen fick Christian
kunskap om bvad som var å b a ne.
60) (S. 273). Så heter det i hans krönika vid berättelsen om de af
Magnus Ladulås gjorda kyrkostiftelser. ”Man ser i förtiden många
”märkeliga förs!ar ooh andra myndiga män hafva varit, som mycket
”derom hafva beflitat sig, att God i skulle ske tjenst, och der hafva
Mde mycket kostat uppå. Gud gifve del hade alltid drabbat den
"rätta gudstjensten. Oeh för sådan deras flit hafver Gud gifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
