Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Sveriges naturtillgångar i industriens tjänst. Av professor Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— SVERIGES NATURTILLGÅNGAR -
sentligt leverantör till vår numera så gott som helt till Skåne förlagda
bränneriindustri ävensom av bryggeriernas förnämsta råvara maltkorn.
Även prässjästfabrikernas spannmålsbehov fylles av den inhemska
produktionen.
Sveriges klimat och hela natur gynnar hållandet av en stor
husdjursstam. I vilken grad detta tryckt sin prägel på den svenska
jordbruksproduktionen framträder synnerligen tydligt av den beräkning, som
1915 gjordes över den ätbara vegetabiliska produktionens näringsvärde
i samband med lösandet av de svåra frågorna om brödransonering
m. m. Resultatet blev, att medan 1 327 milj. foderenheter kunde
direkt användas till människoföda ur den vegetabiliska produktionen,
stodo 6 334 milj. till husdjurens förfogande, varav icke mindre än
5 100 milj. utgjordes av ströfoder, foderrotfrukter, bete, grönfoder,
blast och annat, som endast husdjuren förmå tillgodogöra.
Utav detta inses lätt, att produkter från husdjursstocken måste spela
en stor roll i vårt näringsliv. Desammas omsättande i möjligast
hållbara form, såsom smör och ost, slakteri- och charkuterivaror, har ock
blivit en betydande uppgift i det svenska näringslivet. Själva arbetet
härmed har i stor omfattning förflyttats från lantgårdarna till
särskilda fabriker. Ofta räknas, egendomligt nog, ej mejerihanteringen
såsom industri, ehuru den numera bär en sådans alla kännetecken.
Industristatistiken redovisar den emellertid och upptar för 1923 ej
mindre än 1 197 "mejerier och mesostfabriken’, medan talet för
"slakterier och charkuterier" är 148. Det ringa antalet "arbetsställen" av de
bägge sistnämnda slagen visar, att statistiken endast redovisar verkliga
fabriker.
Av särskilt intresse är det produktutbyte, som i betydande
omfattning äger rum mellan vissa industrier samt jordbruket. En mycket
väsentlig del av landets till vida över en miljon djur uppgående
svin-stock får sin huvudsakliga föda av avfallsprodukter från mejerier,
brännerier och andra fabriker. Melass och betmassa från sockerbruken
äro inom stora trakter av Skåne av största betydelse för nötkreaturen,
andra exempel att förtiga.
Sammanfattar man det ovan sagda, visar det sig, att det svenska
jordbruket ställer till industriens förfogande rikligt av kolhydrat- och
ägg-vitehaltiga näringsämnen, vilka förarbetas för främst städernas och
de stadsliknande orternas befolkning, men i stigande omfattning även
för den rena jordbruksbefolkningen. Förglömmas må nämligen ej, att
den svenska jorden redan är uppdelad i så talrika och små lotter, att
- 48 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
