Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Sveriges naturtillgångar i industriens tjänst. Av professor Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— SVERIGES NATURTILLGÅNGAR -
tillfredsställande grunder virkesförrådet i landets skogar fastställes,
varjämte ock vissa andra för industrien viktiga förhållanden
beträffande desamma undersökas. Av hittills föreliggande resultat från
Värmland, Småland och Dalarna vill det synas, som om virkesförrådet vore
större, än vad pessimisterna trott sig kunna förutsäga.
Den tekniska utvecklingen har gått i den riktningen, att klenare
dimensioner fått en vida större användning och därmed helt annat värde
än för en mansålder sedan. Detta jämte det industriella
virkesföräd-lingsarbetets snabba övergång på sågvaruindustriens bekostnad till en
allt mera omfattande trämasse- och pappersindustri kommer möjligen
att medföra, att Sveriges skogsindustrier lättare bära de
virkesknapphetens årtionden som stunda, än vad mången nu är böjd att tro.
Malmer, berg- och jordarter storindustriellt
tillgodogjorda.
Sveriges berggrund utgöres till huvudsaklig del av urbergets
bergarter. Huvuddelen av dessa, gnejser och graniter i en rikt växlande
mångfald, äro mångenstädes av sådan art, att de med nutida
bearbetningsmetoder utgöra ett utomordentligt råmaterial för modern
stenindustri. På dugliga malmer äro de emellertid synnerligen fattiga.
Inpressad mellan de vida massiven av nyssnämnda bergarter finnes,
såsom större eller mindre partier, den numera vanligen såsom
leptit-formationen betecknade serien av bergarter. Den kvantitativt
viktigaste bland dessa är leptiten själv, under gångna tider vanligen
benämnd hälleflinta. Denna komplex av bergarter tolkas av den moderna
petrografien såsom vulkaniska ytbergarter, lavaströmmar och tuffer,
ävensom sediment, vilka under tidernas lopp blivit grundligt
omstuvade, pressade, veckade och på mångahanda sätt omvandlade.
Malmer. För den praktiskt verksamme mannen har denna
leptit-formation sitt stora intresse, ty i den är det så gott som uteslutande,
som alla värdefulla och även ett stort antal mindrevärdiga
malmförekomster påträffats, på vilka man grundat eller försökt grunda ett
svenskt bergsbruk.
Stora delar av östra Götaland intagas av leptitformationen. T
densamma finnas även här talrika malmanledningar, som personer,
lockade av malmletningens lotteri, åter och åter försökt sig på att
bearbeta. Oaktat koppar, järn, nickel, ja, guld där äro funna, har likväl
— 59 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
