Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Industriens arbetareförhållanden. Av disponenten Elis Bosæus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- INDUSTRIENS ARBETAREFÖRHÄLLAN DEN -
arbetsgivarens försorg utan någon försäkringsanstalt som mellanhand.
1 många fall föredrar dock arbetsgivaren att genom frivilligt
försäkringsavtal skydda sig för denna ersättningsrisk.
Sjukförsäkringen har väsentligen sitt ursprung i ömsesidig
understödsverksamhet lönearbetare emellan. Inom vårt land — i motsats till
exempelvis Tyskland och England — har den frivilliga försäkringen
genom sjukkassor ännu icke avlösts av någon tvångsförsäkring genom
statens försorg. Men genom reglering av sjukkassornas rättsliga
ställning samt genom statsbidrag åt de sjukkassor, som ställt sig under den
statliga tillsynsmyndighetens, Socialstyrelsens, kontroll, har
sjukförsäkringen i Sverige kraftigt främjats av statsmakterna.
Sjukkassorna tillförsäkra sina medlemmar ett kontant dagligt
understöd under sjukdom, som väsentligt nedsatt arbetsförmågan. Det
genomsnittliga beloppet har på senare åren utgjort inemot 2 kr. per dag.
Stundom lämna kassorna även läkarvård, begravningshjälp samt hjälp
åt mödrar under viss tid vid barnens födelse. Emellertid kan av
ekonomiska skäl sjukhjälpen icke lämnas under huru lång tid som helst åt
samma person. Begränsningen får dock lagligen icke vara snävare än
tre månader per år eller tre månader för en och samma sjukdom.
De fria former, under vilka sjukkassorna mestadels kommit till, ha
gjort det möjligt att ordna dem efter olika önskemål. Vissa kassor
söka sina medlemmar över hela landet, andra inskränka sin
verksamhet till en viss stad, socken e. d. Somliga kassor stå öppna för envar,
som fyller vissa villkor ifråga om ålder och god hälsa; andra avse blott
en begränsad grupp av personer. Sålunda äro exempelvis många
kassor anknutna till industriella företag. De åtnjuta då oftast ett visst årligt
anslag från företaget och arbeta endast för dettas personal. Dylika s. k.
slutna kassor finnas även inom fackliga, nykterhets- m. fi. föreningar.
Pensionsförsäkringen i Sverige omfattar nära nog landets hela
befolkning, sedan den år 1913 lagstadgades och togs om hand av staten
genom ett centralt ämbetsverk, Pensionsstyrelsen. Redan tidigare hade
staten och i stor utsträckning också kommunerna tillförsäkrat pension
åt sina befattningshavare genom särskilda pensionskassor. Även
enskilda företag, järnvägar och större industrier ha i många fall sörjt
för pensionering av sin personal. Den statliga pensionsförsäkringen har
dock den ojämförligt största betydelsen för landets industriarbetare.
Den statliga pensioneringen sker på två jämnlöpande linjer, med
avgiftspension och med tilläggspension. Den förra utgår efter
försäkringstekniska grunder på obligatoriska avgifter, som erläggas alltifrån den
~ 108 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
