Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Malmbrytning och metallindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- MALMBRYTNING OCII METALLINDUSTRI —
och stållinor (bärkablar, hisslinor, skeppstågvirke m. m.), varav
tillverkningen upptogs vid mitten av 1800-talet och sedermera utvecklats
till en välkänd svensk kvalitetsproduktion, uppgående till c:a 1,5 milj.
kg pr år. Denna har vunnit en avsättning inom landet, motsvarande
ungefär 75 % av konsumtionen; exporten är obetydlig. — Trådspik är
numera en betydande artikel i vårt land. För denna fabrikation
användes vanligen fyrkantig tråd, som i särskilda maskiner avhugges,
stukas och spetsas. Produktionen tillgodoser i stort sett landets behov.
— Bland övriga trådvaror må nämnas trådduk av järn, koppar och
mässing (varibland särskilt märkas "viror" för pappersindustrien),
vidare stängselnät, kedjor, fjädrar och möbelresårer samt en mängd olika
småföremål, såsom hårnålar, knappnålar, säkerhetsnålar, hyskor och
hakar, pappersklämmare m. m., dessa varor mestadels tillverkade i
automatiskt arbetande maskiner.
Dragning av järn- och ståltråd utan vidare förädling av varan bedrives av
Hall-stahammars A.-B., Hallstahammar, Sandvikens Jernverks A.-B., Sandviken, och
Hofors Bruk, Hofors. Tråddragning jämte tillverkning av järn- och stållinor m. m.
utföres av Blombacka A.-B., Lindfors, Fagersta Bruks A.-B., Fagersta, A.-B.
Garphytte Bruk, Latorpsbruk, och Lesjöfors A.-B., Lesjöfors. Tillverkare av dragen tråd
jämte trådspik äro A.-B. Gryts Bruk, Hjortkvarn, Grytgöls Bruks A.-B.,
Ljusfalls-hammar, Gunnebo Bruks Nya A.-B., Verkebäck (även stållinor vid avd. i Varberg),
A-B. Halmstads Spik- och Trådverk, Laxå Bruks A.-B., Laxå, Motala
Järnmanufaktur A.-B., Nya A.-B. Hjulsbro Trdddrageri & Spikfabrik, Hjulsbro, Skyllbergs
Bruks A.-B., Skyllberg, A.-B. Spik, Västervik, Uddeholms A.-B., Uddeholm,
Åsbro-hammar-Spångsholms Bruks Nya A.-B., Sya, och Ödeborgs Bruks A.-B., Ödeborg.
Hit kan även räknas A.-B. Svenska Tacksfabriken, Trollhättan (skostift).
Bland tillverksre av andra järn-, stål- och metalltrådvaror må främst nämnas
Gusums Bruks- och Fabriks A.-B., Gusum, (mässingsbruk med tillverkning av viror
och annan trådduk, nålar, hyskor och hakar m. fi. småföremål), A.-B. Metallduk,
Bruzaholm, (viror), och J. H. Tidbeck, Stockholm, (metallduksvaror m. m.) ävensom
A -B. Stängselfabriken, Göteborg, och A.-B. Svenska Spiralfabriken, Stockholm,
(spiralfjädrar, möbelresår m. m.). Flera av trådspiksfabrikerna tillverka även trådnät
m. fi. trådvaror. A.-B. Borggårds Bruk, Hällestad, framställer skruvkrok, söljor,
hängare m. m. Liknande smärre artiklar av järn- och metalltråd förfärdigas även
av ett stort anta! småföretag, särskilt i Gnosjö (Jönköp. 1.), där denna tillverkning är
av gammalt datum.
2) Manufakturering av smidbart järn och stål.
I det moderna smidet är smedens arbete i stor utsträckning ersatt
sv den mekaniskt drivna hammarens. Särskilt förekomma en mängd
olika typer av fjäder hammare. Det manuella arbetet har också ofta
ersatts av hejarsmide, varvid godset bearbetas med endast ett eller
ll — 164 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
