Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Jord- och stenindustri - Stenbrytning och stenförädling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- JORD- OCH STENINDUSTRI -
De största bränntorv producenterna äro A.-B. Smålands Mossar, Forslieda, A.-B.
Vakö Torvpulverfabrik, Älmhult, Närikes Torv A.-B., Mosås, och Växjö Torf A.-B.
Förutom de till bränsle lämpliga torvtillgångarna finnas över bela
landet talrika mossar med torv, lämplig till strö, vilka
alltsedan 1886, då den första torvströfabriken anlades, i växande
utsträckning börjat tillgodogöras på industriell väg. Torvströ har fått stor
betydelse såsom gödselbevarande och gödselökande ämne för
jordbruket, varjämte det användes till desinfektionsmedel vid renhållning,
såsom fyllning i trossbottnar, såsom konserverande ämne vid förpackning
av frukt o. s. v.
I torvströfabrikerna sker rivning och siktning av den på mossen
uppskurna och lufttorkade strötorven. De finare partiklarna bilda
torvmull, de grövre torvströ. Varan pressas i balar om resp. 75 och 60 kg.
Antalet torvströfabriker är 65, sysselsättande 1 500 arbetare.
Torvströproduktionens värde uppgick år 1924 till 3,1 milj. kr.
Bland torvströfabrikerna må här nämnas A.-B. Karbo Torvströfabrik, Falköping,
Torfströ A.-B. Ryttaren, Sandhem, Jerle Torv A.-B., Järle, och Bjernums
Torvströ-fabriks A.-B., Vittsjö, samt Skånska Lantmännens Andelstorfsträförening, Sjöholmen,
och Köpinge Myrs Andelstorfströförening, Perstorp.
STENBRYTNING OCH STENFÖRÄDLING.
Redan under medeltiden voro vårt lands kalk- och sandstenar
föremål för brytning och bearbetning till byggnadssten för kyrkor och slott.
Om materialets styrka och om yrkesskickligheten hos dåtidens
stenhuggare bära bl. a. de gotländska kyrkorna vittnesbörd.
Byggnadskonstens periodvisa förfall har sedermera troget avspeglat sig inom
stenbearbetningen, och det är först efter mitten av 1800-talet, i och med
granitens tillgodogörande för olika ändamål, som en mera permanent
stenindustri uppblomstrat i vårt land.
Granitindustri. Graniten hade redan under äldre tider kommit till
användning för viktigare ingenjörs- och befästningsarbeten, men först
då den starkare trafiken på gatorna och vid hamnarna i de större
städerna krävde hållbarare vägbeläggnings- och strandskoningsmaterial,
uppstod större efterfrågan på granit. Detta föranledde köpmannen
C. A. Kullgren och den kände kanalbyggaren Nils Ericson att år 1844
på Malmön i Bohuslän anlägga det första granitstenhuggeriet i vårt
land; sex år senare började den tyske byggnadsinspektören F. H. Wolff
stenbrytning å Tjurkö i Blekinge. Utnyttjandet av de rika och ur trans-
— 215 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
