Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Livsmedelsindustri - Sockerindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
– LIVSMEDELSINDUSTRI —
ras Ångbageri; i Malmö: A.-B. A. Påhlssons Bageri, och i Örebro A.-B. A. P.
Kjellgrens Bageri. Käxtillverkning bedrives av Göteborgs Kexfabriks A.-B., Kungälv, och
A.-B. Örebro Kexfabrik.
SOCKERINDUSTRI.
Sockerindustrien i Sverige har ända från dess tillkomst varit i
särskilt hög grad föremål för statsmakternas intresse, i början varmt
omhuldad, sedermera extra beskattad och njuggt övervakad.
Raffinering av importerat rörsocker började i vårt land redan
1647 och kom alltifrån begynnelsen i åtnjutande av flerfaldiga
förmåner. Under frihetstiden blev t. o. m. importförbud för raffinerat
socker påbjudet, vilket skydd varade ända till 1849. Tack vare denna
omvårdnad utvecklades industrien kraftigt, så att vid slutet av
1700-talet icke mindre än 14 sockerraffinaderier funnos i landet, bland
dem det ännu bestående Tanto sockerbruk i Stockholm. Under de
napoleonska krigen i början av 1800-talet kom Sverige att tjäna som
mellanhand för den engelska sockerhandeln, och då anlades bl. a.
det ännu bestående Carnegieska raffinaderiet i Göteborg.
Sockerindustri i modern mening uppstod emellertid först i och med
upptagandet av sockerbetodling i vårt land vid mitten av 1800-talet,
sedan man lyckats frambringa betor av tillräcklig sockerhalt. En
inhemsk råsockerproduktion, huvudsakligen lokaliserad till Skåne,
växte nu hastigt fram, tack vare särskilt de initiativ och det
målmedvetna arbete som grosshandlaren Justus Tranchell i Göteborg
nedlade härpå. Banbrytare för sockerindustriens tekniska utveckling blev
dennes son, direktören Carl Tranchell*), vilken under flera
decennier utgjorde den auktoritativa ledande kraften inom denna
. industri och även genomförde dess ekonomiska
konsolidering. Det ökade tullskyddet 1879 bidrog i sin mån
till sockerindustriens utveckling. Och resultatet blev, att
årtiondena närmast kring sekelskiftet kommo att
kännetecknas av ett storartat uppsving inom denna
fabrikation. Rörsockerimporten upphörde helt och hållet; och
alltifrån slutet av 1890-talet har Sveriges sockerbehov,
då man ser på förhållandena i stort, täckts genom
inhemsk betsockertillverkning, såvida icke betskörden
något år slagit fel. Utvecklingen belyses närmare av diagrammet över
arbetareantalet å nästa sida samt vidstående tabell över produktionen.
*) Porträtt, se sid. 126.
1900 86 000
1905 98 000
1910 122 000
1915 137 000
1920 142 000
1921 145 000
1922 144 000
1923 159 000
1924 153 000
— 279 —
[-Produktion-]
{+Pro-
duktion+}
år
Raffinerat
socker
ton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>