- Project Runeberg -  Sveriges industri /
10

(1936) [MARC] - Tema: Business and Economy, Statistics
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - I. Historiska förutsättningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR malmen grundade järnhanteringen hade förmodligen sin tyngdpunkt förlagd till Småland, som är mycket rikt på sådana tillgångar, och dessutom förekom detta slags smide förmodligen spritt över en stor del av mellersta Sveriges yta. Men redan ganska tidigt under medeltiden, man har antagit från noo-talets slut, började också järnframställning i form av bergshantering att uppkomma, nämligen i de trakter där den sedan alltjämt har hållit sig kvar och som därför har fått sitt namn Bergslagen. Därmed hade järnhanteringen tagit ett ytterligare steg fram emot vad vi nu mena med industri. Visserligen får man ingalunda tänka sig att det ens på det stadiet blev något som kunde jämföras med en senare tids brukshantering. Järnmalmsfyndigheterna äro till den grad spridda över hela Bergslagen att behovet av koncentration och större organisation långt ifrån alltid förelåg. En enstaka bonde kunde utan svårighet bryta malm också ur berget och smälta det i en liten bläs-terugn, utan att något samarbete behövde komma till stånd. Men å andra sidan förekom det järnberg som lämpade sig särskilt bra för brytning, och dit samlades då ett större antal människor för att tillgodogöra sig och smälta malmen; tidigast och mest utpräglat tycks det ha varit fallet i Norberg. Därigenom uppstod ett behov av organisation, och från tiden kort före mitten av 13ootalet har man de första påbud som ge järnbergen en särställning, som med andra ord bryta ut dem ur det gamla bondesamhället. Som nästa led i utvecklingen kom den nya teknik som småningom helt och hållet skulle sätta blästersmidet ur världen: masugnsdriften och vad den gav upphov till. Dess stora märklighet bestod i att höja ugnens värmegrad, varav följden blev att malmen tog till sig kol i så hög grad att järnet blev osmidbart. Man fick då tackjärn, en produkt som icke utan ny omsmältning kunde användas till andra ändamål än gjutning. I den mån något annat åsyftades — och det var helt naturligt vanligen fallet — måste denna första produkt berövas något av den kolhalt som den första processen hade tillfört järnet. Processen blev alltså därigenom dubbel eller som man vanligen säger indirekt och har sedan med få undantag förblivit det intill denna dag. Masugnarna eller hyttorna, de ugnar med starkare värmegrad som nu kommo till, ställde större anspråk på kapital och organisation än de gamla blästerugnarna, och så till vida 10 innebar masugnsprocessen ett nytt steg i riktning av moderna in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:45:12 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svind36/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free