- Project Runeberg -  Sveriges industri /
17

(1936) [MARC] - Tema: Business and Economy, Statistics
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - I. Historiska förutsättningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR industri kom därigenom att skapa den första samhällsklass i vårt land som kunde upptaga tävlan med adeln, nämligen brukspatronerna, och en av Sveriges främste metallurger, Richard Åkerman, har sagt att »titeln brukspatron fick en klang som ingen privat sådan här i landet annars någonsin haft». Detta utgjorde borgerlighetens genombrott i Sverige och gav den dess specifikt svenska prägel. Det var desto mer fallet som storborgerskapet — »Skeppsbroadeln)) i Stockholm och dess motsvarighet i Göteborg — var intimt förbundet med bergshanteringen och grundade sin ställning på järnexporten. Det är också bekant i hur hög grad brukskulturen har inverkat på Sveriges andliga odling, främst genom det tidigare 1800-talets två största författare, Erik Gustaf Geijer och Esaias Tegnér, liksom senare genom Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf. Emellertid vore det en överdrift om man sade att järnhanteringen skulle ha varit Sveriges enda industri i äldre tid. Vid dess sida förtjäna de övriga metallindustrierna främst uppmärksamhet. De hade visserligen endast en kort blomstringstid i jämförelse med järnet, men under den tiden betydde de mycket, och tidigare än järnet fingo de en omfattande organisation, fastän den visserligen var mycket olik den som sedermera skulle komma att bli utmärkande för industrien. I fråga om den viktigaste metallen vid sidan av järnet, nämligen kopparen, var naturtillgångarnas invérkan nästan ensam avgörande. Vid en tidpunkt som ej kan fastställas upptäcktes den — efter tidens förhållanden — mycket stora kopparfyndigheten vid Falun. Resultatet kunde icke bli annat än att malmen skulle komma att brytas och smältas samt kopparen i den ena eller andra formen utföras. Senast på 1280-talet var verksamheten vid Stora Kopparberget i gång, och det har på senare tid ganska allmänt antagits att det då på andra områden rådande tyska inflytandet i Sverige skulle ha förtjänsten av initiativet. Detta är visserligen möjligt, men heller icke mer — man vet ju icke ens om bearbetningen först då började — och den i samband därmed framställda hypotesen att det då redan gamla bergverket vid Rammelsberg i Harz skulle ha tjänat som förebild blir mindre sannolik i betraktande av att detta främst var ett silververk. Däremot är det bevisligt att ett tyskt inflytande gjorde sig gällande vid Kopparberget under 1300-talet, Kopparhantering

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:45:12 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svind36/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free