GLASINDUSTRI råmaterialierna — pulveriserad kvarts eller kvartssand, kalk, soda eller glaubersalt, pottaska m. m. — blandats, sker smältningen antingen i deglar eller, i fråga om större glasmassor, i s. k. »vanna». Den av gammalt brukliga metoden med blåsning för hand tillgår så, att med glasblåsarpipa upptages lämplig mängd av den något avkylda, sega glasmassan, varefter formningen utföres genom att ämnet under blåsningen bearbetas med olika verktyg. Sedan de formade artiklarna avkylts, följer i regel efterbehandling i form av slipning, polering etc., varvid konstskickligheten och de manuella färdigheterna ställas på de högsta prov. På detta sätt försiggår tillverkningen ännu beträffande det finare småglaset, vilket alltså fortfarande är att betrakta som en ren hantverksprodukt. Tillverkningen av fönsterglas, buteljer och andra förvaringskärl av glas sker däremot alltmera med maskiner. Fönsterglaset framställes icke längre genom blåsning. Ett system av valsar drager glaset ur vannan i ett två meter brett band. Buteljer blåsas numera huvudsakligen i automatiska maskiner. En del flaskor och burkar blåsas av maskiner, skötta för hand. Massiva glasartiklar och en del enklare hålglas framställas i regel medelst pressning i formar. Tillverkningen av de stora förbrukningsartiklarna har sålunda alltmer övergått från hantverk till industri. Fönster- och buteljglasbruken använda delvis svensk glassand. Eljest äro de flesta av den svenska glasindustriens råvaror av utländskt ursprung. Det är därför anmärkningsvärt, att industrien likväl kunnat uppnå en så hög ställning, som den faktiskt innehar, synnerligast som länder med tillgång till billiga kol måste ha vida bättre förutsättningar än vårt land för denna i hög grad bränsleförbrukande industri. Förklaringen har ansetts ligga i den svenska yrkesskickligheten och vårt folks anlag för precisionsarbete, särskilt viktigt inom glasindustrien, ävensom i organisationsförmåga och framstående egenskaper hos den tekniska ledningen. Under senare år har tillverkningen vid olika bruk under medverkan av framstående brukschefer och konstnärer lyfts upp på ett högt plan, varigenom det svenska glaset kommit att vinna stort erkännande även i utlandet. Prydnadsglas, särskilt från Kosta och Orrefors, ha vunnit världsrykte på grund av högtstående konstnärlig utformning. 266 Den svenska glasindustriens omfattning och utbredning i lan-