Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 SVERGES INRE TILLSTÅND UNDER KARL XII
Och olyckor och lidanden av alla slag har förvisso
detta krig dragit över Sverge. Förlusten av den storhet,
som vårt folk knappast ett sekel innehaft, var väl
smärtsam och förödmjukande; påkostande var det naturligtvis
också att till den segrande fienden avträda landets
förnämsta bålverk på andra sidan Östersjön, men allt detta
var dock oundvikligt; en storhet, som ej stod i
överensstämmelse med landets verkliga tillgångar, kunde ej i
längden äga bestånd, och det var blott en tidsfråga, när
ryssarna skulle framtränga till Östersjön. Men det finnes
även ett annat slag av lidanden, som vårt folk under dessa
tjugu ofredsår måst undergå och som, hittills undanskymt
av de krigiska bragderna, först på sista tiden börjat
uppmärksammas. Vid sidan av den politiska historien, som
för oss täljer krigets skiftande växlingar och de
diplomatiska förhandlingarnas intrigspel, finnes en annan historia,
som skildrar den fruktansvärda kamp mot nöden i hart
när alla dess former, som ett helt folk under den stora
ofredens dagar hade att utstå. Men denna kamp
utkämpades i det tysta, i de många ofta avsides liggande hemmen
inom Sverges landamären; bullret därifrån trängde väl ej
långt utöver den egentliga skådeplatsen för lidandet och
överröstades snart av vapenbraket därute i den stora världen.
Och det var ej i första hand, utan huvudsakligen genom
landshövdingarnas och ämbetsverkens skrivelser och
rapporter, som vederbörande fingo kännedom om eländet
bland de små och förbisedda; det trängde ej som ett
skärande skri från de nödställdas egna läppar upp till
tronen, utan genljuder, visserligen allvarligt och manande,
men dock dämpat i dessa otaliga ämbetsskrivelser och
rådsprotokoll, vilka i all sin nykterhet och torrhet dock ofta
göra ett gripande intryck. Ty en enkel och okonstlad
berättelse om huru allmogen måste livnära sig av
»obekväma saker», såsom takhalm, bark och rötter, eller huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
