Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Finanser och beskattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 SVERGES INRE TILLSTÅND UNDER KARL XII
skulden omkring elva och en halv mill. d. s. Den skatt
Karl XI efterlämnade uppgick till tre mill. d. s., varav
en del stod under statskontorets vård, en annan del
förvarades på kungl. slottet. Men rustningarna till det
förestående kriget med Danmark, missväxtåren och den till
slöseri gränsande frikostighet, som den unge konungen
utvecklade, gjorde snart slut på dessa skatter; redan före
utgången av 1699 voro de förtärda. Med en tom
statskassa måste man alltså börja kriget, och man kan då lätt
föreställa sig, hurudant finansernas tillstånd inom få år
skulle bliva. År 1697 hade man ett överskott av 529,000
d. s.; fyra år därefter eller 1701 hade man hunnit upp
till en statsbrist av över åtta mill. d. s. Och under de
följande åren växer denna brist alltjämt — en helt naturlig
följd därav, att inkomsterna för varje år minskades, medan
däremot utgifterna ökades. Lejonparten av dessa
sistnämnda tog naturligtvis kriget; år 1700 uppgingo
krigskostnaderna till 3,600,000 d. s. och utgjorde jämte
statsbristen i början av 1703 över tio mill. d. s. För åren
1701—1709 har man beräknat krigskostnaderna till den
ofantliga summan av något över tjugufyra mill. d. s.
För att fylla den brist, som med varje är blev allt
större och hotade att växa vederbörande över huvudet,
måste regeringen tillgripa utomordentliga åtgärder. Redan
1699 hade utan ständernas hörande ett »påbud om en
allmän kontribution i Sverge och Finland» blivit utfärdat.
Denna kontribution, som väckte stort missnöje och »mycken
kvidan», skulle utgå med tio procent av civila och militära
ämbetsmäns löner, fem d. s. av varje helt frälsehemman,
två d. s. av varje helt krono- och skattehemman. Från
En daler silvermynt skulle således för den enskilda hushållningen i
början av den här avhandlade perioden ha betytt ungefär detsamma
som åtta à tio kr., och efter myntförsämringen år 1715 c:a fem à sju
kr. i vårt mynt; en daler kopparmynt i proportion därefter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
