Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När konungamördarne bekände. Ett hundraårsminne af Gustaf Björlin. Med en vignett af Carl Althin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under föregifvande, att den skulle tillhöra Ankarströms
broder, ryttmästaren Ankarström, i stället för, såsom
förhållandet snart visade sig vara, Horn.
Dessa, jämte en del andra mindre väsentliga fakta,
»försatte» Liljensparre i så svåra misstankar mot honom, att
han nödgades anmoda honom att inställa sig till förhör i
öfverståthållareämbetet vid tiotiden på söndagsaftonen. Här
blef han försiktigare, men det var ej så lätt att slingra
sig undan alla för honom besvärande omständigheter.
Sa-beln, uppgaf han, hade han behöft för att freda sig med
mot fulla bönder under hemvägen eller för att försvara sig
med, då han gick i mörkret till det ställe, som han
förtrott Liljensparre mellan fyra ögon. Han hade icke alls
haft den med sig på maskeraden utan gömt den utanför
på torget i några timmerupplag. Hvad syrtuten åter
angick, erkände han, att det var hans, samt medgaf, att
han klädt sig för maskeraden i Ankarströms rum,
äfven-som att det varit han, som visat Ankarström på
konungen, hvilken han igenkänt på hans svarta hatt med
den hvita plymen. »Se där är kungen», hade han sagt,
när kungen, åtföljd af Essen, tagit plats i logen. Och
slutligen tillstod han, hvilket var af större vikt, att han några
timmar före maskeraden varit med Ankarström i sällskap
på besök hos kaptenen, grefve Ribbing i dennes hem
(n:r 26 Drottninggatan) samt att Ribbing därvid omtalat
för dem, hur han skulle kläda sig.
Med anledning af denna bekännelse fann
öfverståthållareämbetet nödigt att efterskicka Ribbing. Medan man
väntade på honom, hördes några nya vittnen, hvilkas utsago
ytterligare styrkte misstankarna mot de båda grefvarne.
Då Ribbing efter en stunds väntan infördes, nekade han
emellertid till allt, som Horn sagt, och yttrade sin högsta
förundran däröfver. Hvarken på eftermiddagen före
maskeraden eller under densamma hade han samtalat med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
