Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En välgörare. Berättelse af Helena Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kläder, att hon icke alls haft tid att tänka på dem själfva.
Hennes första fråga, då Mickel kom hem, gällde alltid
hans skjortor och strumpor, icke honom själf, och hennes
lif var fortfarande upptaget af bekymmer för inköp,
hushålls-och jungfrusorger, som hon gärna vid måltiderna utgöt sig
om. Brodern, den unge bryggaren, sade icke många ord.
Han var alltid nere i bryggeriet eller på kontoret och
betraktade Mickel med en främmande, misstänksam blick,
som om han icke riktigt kände sig säker på att Mickel
verkligen var en laglig medlem af den öfriga flitiga,
förståndiga familjen. Brodern löjtnanten bodde icke hemma,
och när han någon enda middag eller kväll hedrade huset
med sin närvaro, voro alla så bländade af strålarna, som
utgingo från denna sol, att man icke hade öga eller tanke
för något annat, och solen lefde uteslutande i välbehaget
af att veta, hvilken glans den spred.
För löjtnantsbrodern var Mickel luft. Han räckte
honom två fingrar, som om han hade varit en utländsk
furste, men han riktade aldrig ett ord till honom.
Konversationen, som fördes vid bordet, var så svår för
den stackars Mickel att smälta, att den goda maten satt
honom i halsen och knappt kunde sjunka ned. Alla dessa
häntydningar på huru löjtnantens bekantas bekanta voro
bekanta till högtstående personer, hur löjtnanten hade dansat
med den frun, som var född friherrinna, hade setat vid ett
bord i Jones’ grill, medan grefve den och den med sina
kamrater hade setat alldeles bredvid o. s. v., smakade fadern
förträffligt. Han riktigt svällde af förtjusning och kunde icke
tillräckligt ofta komma fram med sitt älsklingsord »schangtilt».
Modern lyssnade i stilla tillbedjan, och bryggarsonen
såg med beundran och afund på sin lyckligare lottade bror.
Mickel trifdes icke hemma och icke heller med kamraterna.
Han hade icke nog smak för vare sig punsch eller
skämtsamma historier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
