Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En välgörare. Berättelse af Helena Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fram och tillbaka och läsa kritiken i alla tidningarna, innan
de våga ha en åsikt själfva? — Jag har uppriktigt sagdt
aldrig hört talas om vare sig boken eller författaren förr,
men jag kan inte försvara mig mot ett intryck, som är
oemotståndligt.»
Mickel skulle allra helst ha tagit honom i famn, men
han gjorde det icke. Han frågade endast:
»Och får jag fråga, livad det egentligen är, som ni
finner så bra i den där boken?»
»Hvad det ärr — Det är alltihop. Det är det, att
det gör ett sant intryck på mig, att det liknar människorna
och naturen och mig själf och mina egna tankar. Det är
något så enkelt och poetiskt i den, som jag tycker, att
man behöfver ofvanpå all programlitteratur som vi haft.
Programlitteratur! Hvad menar ni med det?» återtog
Mickel. »Ni kan väl inte ha något emot, att våra stora
författare undervisa och förbättra samhället genom sina
arbeten.»
Den andre gjorde en sur grimas.
»Jag vet inte, hur jag skall förklara er det», svarade
han buttert, »men jag vill läsa en bok för dess egen skull
och inte för den möjliga nytta jag kan ha af den, —
liksom jag tycker, att man skall hålla af sina vänner för deras
egen skull och inte därför, att de kanske kunna göra en
vissa tjänster — det tycker jag är simpelt! — Men ni
förstår kanske inte, hvad jag menar?»
»Det förstår jag så bra!» svarade Mickel med en
lif-aktighet, som kom den andre att se mycket förvånad ut.
»Men jag försäkrar er, att det i alla fall inte är många,
som finna det minsta nöje i alla dessa naturbeskrifningar
och stämningar.»
»Nej, det tror jag nog», svarade den andre, »för att de
flesta inte veta mer om naturen, än jag vet om månen.
Ni, unga karlar, som lefva i sta’n största delen af året
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
