Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En välgörare. Berättelse af Helena Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och kanske bara resa ut någon gång om våren för att äta
lake vid Lidingöbro, — hvad vet ni om allt, som försiggår
under och öfver jorden, innan sommaren är färdig? Och
sommaren? Ja, då bor ni ute på något sommarnöje, där
ni dricker punsch och röker cigarrer i ett lusthus, och går
ner till ångbåtsbryggan för att se, hvilka som komma från
Stockholm. Tror ni, att man på det sättet kan taga del
i sommarens stora arbete? Och så jagas ni in till sta’n
igen af de första höststormarna. Jag försäkrar er, ni har
egentligen inte den ringaste aning om hvad naturen är.»
»Ni skall väl ändå inte skära alla öfver en kam»,
anmärkte Mickel. »Våra författare . . .»
»Våra författare, ja! De veta sannerligen som oftast
inte, hvilken jordmån eller årstid det behöfs för de blommor
och växter, som de besjunga. De låta rosorna blomma i
maj och dressera dufvor och näktergalar att bygga bo och
sjunga serenader på ställen, där man aldrig skulle finna dem.
Åh nej! Vi landtbrukare, som se på åkern från det att det
första rågstrået sticker upp och tills det sista axet är
af-mejadt, vi veta bättre, hur det ser ut, och vi kritisera de
vittra herrarne mer, än de kunna ana.»
»Och denne unge, okände författare, som har skrifvit
den där boken, han har funnit nåd för edra ögon?» frågade
Mickel i spetsig ton.
»Han förstår, hvad han skrifver om», svarade den andre.
»Han inlåter sig inte på någon granskning af åkerbruket
och mejeriet och andra specialiteter, som författarne i alla
händelser inte veta något ordentligt om, -— men när han talar
om solskenet, blir jag glad. Jag har gått ute under sådana
månskenskvällar —ja, hela nätter, — som dem han beskrifver,
och när han talar om en storm, får jag lust att dra upp
kragen och tycker, att det blåser kallt i nacken på mig.»
»Nå, men hans människor? Intressera er verkligen de
där tarfliga människorna?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
