Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alice. Berättelse af Oscar Levertin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i fantasien se slottssalar med heraldikens stela djur i
vapensköldarnas gyllne ornament och låter ens öra höra
ryttar-fanfarer, jakthorn och dubbeltydiga diplomatfraser.
Modern — låt mig kalla henne grefvinnan Hortense —
satt midt emot mig, och hon intresserade mig förra året
vida mer än dottern. Hon var en trettioåtta års dam och
befann sig sålunda i det vanskliga ögonblick af en vacker
kvinnas lif, då ålderdomen redan hotar med sin döfva
knackning på ens dörr, och ehuru grefvinnan uppbjöd en
durkdrifven konsts alla utvägar för att kvarhålla den
ungdom, som stod i begrepp att öfvergifva henne, hade dock
hennes så regelbundet sköna ansikte redan fått en skymt
af något gammalt och slitet, och gestalten en viss kantighet
öfver den eljest så liniefina växten. Med sin raka hållning
och den stela liksom furstliga skönheten öfver sitt anlete,
erinrade hon om folkvisornas onda styfmödrar, dessa
högväxta och inbundna kvinnor, som blifva svaga och åldrade
sagokonungars sista och olycksbådande lidelse. Men bakom
denna vackra elakhet fanns ett darrande drag af ängslan,
det uttryck af oro, som baldrottningar få, när deras
skönhet står i begrepp att vissna. An äro allas blickar och
stämmor en enda hyllning; än kan man förödmjuka sina
medtäflare, håna den stackars Mignon och låta Jane Eyre
knyta sina skoband, men i segerns spotska leende lurar
redan rädslan för ålderdom och detronisering .... Och
det sista och fulländande penseldraget fick denna
grefvin-nans typ, när man såg hennes dotter vid hennes sida.
Alice — den unga sjuttonåriga comtessen — var nämligen
så ungdomligt klädd, som det passande kunde medgifva,
med lång fläta på ryggen och klädningar, påfallande enkla
och släta som en läsflickas. Lyckligtvis missklädde denna
kostymering icke den unga flickan. Hon var verkligen
nästan barn ännu med sin ljusa blick och sin klara panna,
och med den betagande friskheten öfver hela sin varelse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
