Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hafvets barn. Dikt af Tor Hedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aldrig egen teg de plöjde,
byggde aldrig egen härd,
utan spriddes vidt kring jorden
på en hopplös pilgrimsfärd.
Ännu finns det en och annan
hafvets dotter, hafvets son,
fast de ej sitt ursprung känna
och det hem, de stamma från.
Fast de glömt de friska vindar
och de salta vågors skum,
och det sköna gudalifvet
djupt i hafvets blåa rum.
Sökande en mänsklig lycka
ibland människor de bo,
men den fasta mark dem bränner,
deras själ får ingen ro.
Och om ödet här på jorden
för dem samman fjärran från,
af en dunkel aning fattas
hafvets dotter, hafvets son.
Och då deras blickar mötas,
samma sorg de gripas af,
gripas af en hopplös längtan
till det stora, fria haf.
Tor Hedberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
