Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur Egron Lundgrens litterära och artistiska kvarlåtenskap - Bref till öfverintendenten Anckarsvärd. Af Egron Lundgren. Med 4 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
härmliga blandning af det öfvernaturliga och naturliga,
hvar-dagslif och vision, det fantastiska och det påtagliga, som
gör hans taflor verkligt förtrollande, så sympatiska för hela
världen, lärd och olärd. I katedralen finnes äfven en
mängd värdefulla skulpturarbeten. Ett mycket berömdt
krucifix, träskulptur af den förträfflige Juan Montanes, som
nästan är en Fidias i sin konst. Han har äfven en annan
mycket namnkunnig träbild i katedralen, som föreställer
jungfru Maria de la Concepcion målad med naturliga färger
men med mycken smak. Prästerna hafva dock satt en
oformlig och grufiigt ful silfverkrona på hufvudet af denna
ödmjuka Herrens tjänarinna, halsband äf briljanter, halsband
af smaragder, ringar på alla fingrarna, och emellan de till
bön hopknäppta händerna en stor blomsterkvast. Denna
bild står på altaret i ett litet kapell af alabaster, särdeles
fint arbetadt med löfverk, djur och fåglar i
öfvergångs-perioden från det götiska till renässansstilen, korstolarna
äro från 1400-talet och likna dem i Barcelona med
besynnerliga och burleska bildhuggerier såsom märken på
hvarje stall. Bibliska framställningar i medeltidskostymer.
När jag ser ett sådant kor fullt med canonici och förnäma
präster i deras fotsida silkesdräkter och skinnkragar —
frodiga och vämjeliga —, faller mig alltid in Jerusalems tempel,
fariséerna och de skiftlärda. Domkyrkan i Sevilla är mycket
väl bibehållen och icke så svart, smutsig och nedrökt som
många andra götiska kyrkor från samma tid. Det är dock
tillräcklig skymning och någonting hemlighetsfullt, som alltid
påminner mig om inkvisitionen. Protestanter äro ännu icke
mycket väl anskrifna här. Den allmänna tron är, att vi
äro döpta i blod och läsa Fader vår bak fram. Jag i min
tur tror mig veta, hvem som undervisar de rättroende om
allt detta. Jag borde icke bry mig om sådant; man bör
vara tolerant, heter det; man skall icke förhärda sitt hjärta
för religionens ljusa sanningar, säger det katolska präster-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>