Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur Egron Lundgrens litterära och artistiska kvarlåtenskap - Bref till öfverintendenten Anckarsvärd. Af Egron Lundgren. Med 4 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen obeskrifligt. För någon tid sedan var jag med ett
par bekanta ute för att se marknaden vid Torrijo, ett litet
kapell ungefär en mil härifrån. Man ser där icke annat
än andalusiska dräkter. Mycket åkande och ridande och
de flesta ryttare, hvar och en med sin flicka bakom sig på
sadeltäcket. Det går öfver stock och sten och är ett lustigt
lefverne. Stora utstyrda hövagnar fulla med sjungande
flickor och dragna af ståtliga oxar med förgyllda horn.
Borickor, lastade med matkorgar, vinkrukor, gitarrer och
tamburellas. Vackra karlar med törnrosor i hattarna och
lifliga flickor, som icke skämmas för att dansa midt på
landsvägen. Denna slingrar sig upp för backarna mellan
aloehäckar och korkträn, oliver och almar, fram till kapellet,
som ligger vid en öppen grön plan, omgifven af höga träd. I
kapellet sågo vi den undergörande Kristusbilden. På
väggarna voro upphängda en mängd votivtaflor, kryckor,
vax-ögon, silfverhjärtan, långa flätor af fruntimmershår, gamla
kläder, underkjortlar och knäbyxor m. m., och förmodar
jag, att den högst obehagliga lukten härrörde af alla dessa
persedlar. Det såg ut som i den brokigaste judebod i
Ghetto i Rom, och jag beklagar verkligen de änglar, som
äro beordrade att hålla inventarium öfver alla dessa
fromhetens gåfvor till vår Herre. Kapellet var fullt med folk,
och den atmosfär, som uppstod af den döda och lefvande
bondlukten, var visst stark nog attt kunna drifva onda andar
på flykten. Utanför dansade flickorna i gröngräset, åto och
drucko och läto sig mycket väl behaga. Där hade
zigener-skorna sina hyttor och tält uppslagna och sålde ett slags
gorån med honung, som icke smaka illa. Midt i en hop
zigenare, grant klädda, med brokiga, broderade jackor och
västar med massiva guldhäktor, såg jag en liten mycket
nätt zigenarunge dansa. Andra äldre flickor sutto rundt
omkring på hälarna och sjöngo takten med hjälp af
gitarrer och kastanjetter. Den lilla gitanan hade en särdeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
