Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 1 & 2 - Hultstrand, J. E., Om konservfabrikationens nuvarande, ståndpunkt och utsigter i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
. ™^fvy>.^\>>* f cA^Vi^^^V^^TTv^r^^l^
ännu många krafter änna en nyttig och lönande användning på detta
omfattande arbetsfält. |
Redan i början iaf innevarande århundrade började fransmannen
Appert att konserveraj födoämnen genom att hermetiskt innesluta dem
i bleckaskar, som de^på insattes i ett vattenbad (»bain marié»), hvars
temperatur genom tillsats af koksalt till vattnet kunde bringas upp till
105°—110° C. Grenofca inverkan af koksaltlösningen tog emellertid
emballaget skada, ocji det var derför först sedan Fastien 1839 infört
metoden att genom öfverhettad vattenånga åstadkomma den för
konserveringen nödiga hi)gre temperaturen som denna Appertska
konserveringsmetod fick någon allmännare utbredning. Såsom bevis på, hvilken
utveckling konservindustrien fått i Frankrike vill jag anföra att ett af
de större franska konservhusen, som grundlades vid samma tid, PeJMer
freres, ifrån att 1842 ihafva tillverkat för 80,000 francs vid mitt första
besök 1877 roro uppe! i ett tillverkningsvärde af 2lj2 mill. francs.
Af den här ned^n meddelade jemförande tabellen öfver importen
af konserver till Sverige under åren 1877, 80, 83, 86 framgår icke blott,
att förbrukningen af hithörande förnödenhetsartiklar inom vårt land är
ganska betydlig, utan ^fven att densamma fördubblats under den
ifrågavarande tidrymden, pen, jernfördt med 1883, under 1886 minskade
importen är nämligen! ej att tillskrifva en minskad förbrukning, utan
är, glädjande nog, en följd af den ökade inhemska industrien.
Sveriges konservimport.
!(Ur Kommerskollegii berättelser.)
I I 1887 |j 1880 I 1883 I 1886 I
I–––––––––1—u––-i— ^ A –––1
i Sardiner Andra slag Sardiner Andra slag
Norge ............ 6,550 kfc. 11,100 kg. 3,235 kg. 21,892 kg. 5,404 kg. 15,418 kg.
Danmark......... 15,800 >> 15,300 » 4,074 » 51,172 » 2,854 » 39,727 »
Lübeck............ 25,000.4 27,500 » | 1,439 » 35,409 » | 2,120 » 29,700 »
Hamburg......... 5,000 » 11,700 » I 2,090 » 23,174 » I 4,427 » 33,874 *
Nederländerna... 14,000 J 2,100 » 1,276 » J 802 » — | 527 »
I England ......... 24,300 »j 24,200 » 2,000 » 32,531 » 416 » j 11,853 » I
Frankrike......... 65,800 »j [ 66,500 » | 50,000 » [ 83,652 » | 41,662 » | 66,934 »
I Summa 1156,450%.| 158,400 kg.j 64,114 kg.|248,632 kg.| 56,883 kg.|l98,033kg.|
Bland den mångfald artiklar, som gå under namnet konserver,
torde det endast vara lett fåtal, som hos oss kunna blifva föremål för
len verklig industri*). Någon större fabrikation af t. ex. köttkonserver i
egentlig mening kan naturligtvis ej ifrågasättas kunna bedrifvas
annorstädes än der, hvarest ett af de första vilkoren för en industriell
anläggning af den art som denna, nämligen ymnig tillgång på billigt
I *) Jag vill ej här tala om den i tillslutna burkar förekommande anjovisen, som aå litet
’förtjenar att räknas till konserverna, som det just är det lagom afpassade tillstånd af
förruttnelse, i hvilken den befinner sig, som betingar dess värde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
