Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 3 och 4 - Cleve, P. T., Berättelse öfver de senare årens forskningar inom den oorganiska kemien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
neutraliserad med kali och ammoniak ger salterna K2 F4 Ti 02 och
{H4 N)2 F4 Ti 02. Det senare saltet ger med fluorammoniiim oktaedriska
kristaller af (H4 N) O . Ti F (F2 NHf)2.
Torium. Krüss och Nilson (Öfvers. K. Sv. Vet. Akad. Förh. 1887
n:o 5 p. 262) funno gastätheten för Th014 12,424 (1057°)—11,232 (1270°)
—9,835 (c:a 1400°), ber. 12,928.
Rammehberg (Ber. 1887 p.%4i2) visar, att toriumsulfat Th 2S04 + 9H20
ur isomorft med uransulfat U2S04 + 9H20.
Vanadin. Öfver vanadinsyrans salter har Manasse (Ann. 240 p. 23
1887) publicerat en undersökning.
E. Petersen (Vanadinet og dess nærmeste analoger. Kjöbenhavn 1888)
har utförligt undersökt vanadinets fluorföreningar. Enligt Petersen
löser fluorväte vanadinsesquioxid, Y.2 03, och den mörkgröna lösningen
ger eftfer afdunstning och afkylning romboederlika kristaller afYF33H20*).
Denna fluorid ger dubbelsalter af typen M3 F6 V. Ammoniumsaltet
kristalliserar i oktaedrar och är isomorft med motsvarande Cr, Fe, Ti, Al(?)
föreningar. Utom dessa dubbelsalter finnas andra med formeln M2
F4YF. De till denna serie hörande kobolt- och nickelsalterna äro
isornorfa med analoga kobolt- och nickelfluorsalter af krom och mangan (?).
Afvikande till sammansättningen är natriumsaltet 5 Na F, 2 VF3 + H2 O.
Yanadint etrafluorid, YF4 existerar endast i starkt fluorvätehaltig
lösning. Fluosalter af fyratomigt vanadin äro alla fluooxisalter.
Ammoniumsaltet H4 NO . YF (F2 NH4) bildar ljusblå qvadratoktaedrar, mycket
närmande sig den reguliära oktaedern, således nära isornorfa med
det förut omnämda ammoniumsaltet (H4N)3F6Y och salterna:
(H4 N)3 F6. Zr F och analog Ti-förening.
(H4 N)3 F6 N b O och analog Ta-förening.
Andra till en del ganska invecklade fluosalter af fyratomigt vanadin
beskrifvas af Petersen.
Yanadinpent af klorid finnes blott i starkt sur lösning.
Fluo-salterna af fematomigt vanadin äro alla fluooxisalter af mycket olikartad
sammansättning t. ex.:
K F2. YOF. OK; (K F2)2 YF { Jg2 (H4 N F2)2 YO . 0NH4.
Petersen har derjemte bestämt fluorvätets neutralisationsvärme gent
emot jernoxidhydrat, kromöxidhydrat och vanadinoxidhydrat. Yid
bestämmandet af fluorvätets aviditet för jernoxidhydrat befans, att
fluorvätets aviditet är 3 gånger större än klorvätets.
moMum. Krüss och Nilson (Öfvers. K. Sv. Yet. Ak. Förh. 1887
n:o 5 p. 267 och 287) ha undersökt niobsyra ur fergusonit samt
niobsyrans och niobvätets specif. värme. /
Krom. Genom att sammanblanda kromsyra, jodsyra och vatten har
Berg (C. R. 104 p. 1514) erhållit en röd, deliqvescent kristallmassa af
jod-kromsyra HO . Cr 02. O. J02 + 2H2 O. Denna syras salter, som
erhållas af dikromat och jodsyra eller af jodat och kromsyra, äro
lättlösliga och kristalliniska.
Molybden. Muthmann (Ann. 238 p. 108 1887) har erhållit vackert
*) Petersen använder fördubblade formler, således V2 Fe 6 H2 O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
