- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / I. årg. /
71

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 5 - Ekstrand, Å. G. och Mauzelius, Rob., Om molekylarvigten af några kolhydrat. II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

71

•kapillärrör började det smälta vid 160°. Yridningsförmågan [«]D =
— 35.39°. Detta inulin var betydligt lösligare än man i allmänhet finner
angifvet. Så funno vi t. ex. att filtratet från utfruset inulin innehöll
1.93 % yid 12°. Yid frysförsöken var lösningens halt ännu större, men
det oaktadt förblef lösningen efter upptinandet alldeles klar och afsatte
ingenting ens efter 12 timmar. Sannolikt hafva lösningarna varit
öfver-mättade, något som måhända störande inverkat på resultaten.

^^ C Mol-vigt

1.485 0.007° 4028

2.446 0.032° 1452

2.518 0.021° 2278

2.596 0.025° 1972

4.45i 0.033° 2563

5.990 0.075° 1517

6.469 0.155° 796

Lösningarna af flein och inulin hafva framstälts på det sätt, att en
afvägd mängd deraf upphettats med vatten direkt i Beckmanns fryskärl
på vattenbad. Försöken visa föga öfverensstämmelse och gifva till och
med anledning till den förmodan att molekylära förändringar inträdt.
1 synnerhet var det sista försöket med inulin mycket egendomligt och,
för att få något besked om den lösta kroppens natur, bestämdes
vridningsförmågan hos den frusna och upptinade lösningen, och befans
|a]D .= —-26.43°, således märkbart mindre än för inulin.

Det förtjenar här att framhållas, att Hönig och Schubert1) genom
inulins gradvisa upphettning med glycerin erhållit inulindextriner med
aftagande vridningsförmåga och tilltagande löslighet. Måhända hafva,
äfven vid våra försök dylika förändringar inträdt, förändringar, som
kanske framkallats genom inulins upprepade upphettning med vatten
och lösningens frysning; kanske var också den temperatur 100°—110°,
vid hvilken inulin torkades, tillräcklig att framkalla en dextrinbildning.

Det var på förhand antagligt, att lösligheten i vatten skulle aftaga
med stigande molekylarvigt, hvilket också i allmänhet visat sig vara
fallet. Kolhydraten ur Triticum och Dracæna äro deliquescenta och
ganska lika hvarandra; deras molekylarvigt uttryckes sannolikt genom
formeln C36 H60 O30, derefter kommer graminin, som är ganska lättlösligt
men icke deliquescent, och hvars molekyl sannolikt motsvarar C48H80040.
Irisin, betydligt svårlösligan, har en ännu större molekyl, måhända
C96 Hl6o O80. Hvad slutligen flein och inulin angår, är det för
närvarande gagnlöst, att uttala ens en förmodan om deras molekylarvigt,
■sannolikt är den ganska hög. Sedan vår undersökning redan var
afslutad ha visserligen Brown och Morris2) publicerat en dylik hvarunder
de med användande af Raoults metod funnit molekylarvigten för inulin
vara 2176 motsvarande formeln 2(C36 H62 031).= 1980. Sannolikt har
inan dock härigenom ej kommit lösningen af frågan närmare. De

*) Monatshefte für Chemie VIII, 536.

2) Chem. soc. Jo um. Juli- och Augustihäftet för 1889.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:29:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1889/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free