Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 ;. ;
användes för det uppgifna ändamålet och blott förvaras i de lokaler>
som från början angifvits. Med afseende på sättet att denaturera
yrkessprit bestämdes i Frankrike 1872, att le comité des arts et des
manu-factures skulle ega att angifva denatureringsmedlen. Att döma af
komiténs föreskrifter och regeringens förordningar, synes man i
Frankrike hafva utgått från den i teoretiskt hänseende utan tvifvel riktiga
uppfattningen, att spriten genom denatureringen borde mer eller mindre
fullständigt öfverföras till det slutliga fabrikatet, ehuru på grund af
praktiska skäl spritens kemiska förändring under fabrikationen naturligen
ej kunde medtagas i denatureringsföreskrifterna, och dessa derför
måste inskränkas till, att spriten i kontrollantens närvaro försattes med
de ämnen, som sedan under yrkesbehandlingen införlifvades dermedr
så t. ex. denaturerades spriten med ättiksyra vid ättikfabriker, med
hartser och gummilacka jemte träsprit vid fernissfabriker och färgerier,
med svafvelsyra för etertillverkning.
Om denatureringsförhållandena i England har jag ej sett andra
uppgifter, än att man i allmänhet använder träsprit som
denatureringsmedel samt till den jemförelsevis mycket stora mängden af 11 % af
spritens volym oberoende af styrkan, ett förhållande, som också synes
förekomma i Frankrike i de fall, der träsprit användes till denaturering.
I Tyskland daterar sig denaturering af yrkessprit från 1879, och
föreskrifterna i den Tyska denatureringsförordningen hafva i allmänhet
upptagits i den svenska af 87. Förutom ättiksyra i ättikfabriker medgifver
denna förordning användning af följande denatureringsmedel: a) för
lackfärger af alla slag och polityrer, terpentinolja, eller på sista tiden alternativt
kamfer; b) för knallqvicksilfver, terpentinolja eller hjorthornsolja; c)
anilinfärger, hjorthornsolja; d) åtskilliga kemikalier såsom alkaloider,
extraktiv-ämnen, kloroform, kloral, antipyrin, jodoform och eter: hjorthornsolja eller
terpentinolja eller valfritt endera; e) andra preparat såsom kollodium,
tan-nin och salicylsyra: etyleter. Det bör anmärkas, att i Frankrike kloroform
och kloral ej få framställas med denaturerad och derför skattefri sprit.
I Österrike har man ifråga om denatureringsmedlen helt och hållet
antagit det Tyska förfaringssättet. I Schweiz åter har man ifråga om
yrkessprit infört en mångfald af denatureringsmedel, som bjert afstickre
mot de helt få som kommit till användning i de Tyska, Österrikiska
och Svenska förordningarne. Så användes i Schweiz för fernissor och
lackfärger: kamfer, terpentinolja, träsprit och benzol, för anilinfärger:
hjorthornsolja, naftalin, terpentinolja, kamfer, stenkolsolja; för etylnitrit:
salpetersyra; för elastiska väfnader: nitrobenzol; för papperstillverkning:
naftalin eller hj orthorns olja, hvarvid ofta nog flere af de nämnda ämnena
samtidigt skola användas. Ur praktisk synpunkt, hvilken här är af
största betydelse, vore det naturligen förmånligt, om yrkesdenatureringen
kunde verkställas med så få medel som möjligt och allra bäst, om alla
relativa eller särskilda denatureringsmedel kunde undvaras och ersättas
med ett absolut eller allmänt, kontrollen skulle då inskränkas till ett
minimum. Det beror dock på, om man kan lyckas finna ett absolut
denatureringsmedel af så vidsträckt användning och derjemte tillräckligt
tryggande mot missbruk. Redan straxt efter införandet af denaturerad
yrkessprit uppstod önskan att göra skattefri och derför billig sprit
tillgänglig för hvar man, och särskildt hade man dervid i sigte, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
