Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
miska reaktioner. Såsom ofärgade kunna de lättast skiljas, men någon
gång kan dock färgen liksom ock fixermedlen tjena till att bestämma, om
ett enkelt eller ett blandadt material är för handen. Har jag ofärgadt
material till mitt förfogande, så kan jag äfVen på grund af materialets
förhållande till färgämnen sluta mig till dess enhet eller dess
sammansättning.
För hvarje spinnmaterial kan man indela färgämnena i
substantiva och adjektiva. Med substantiva färgämnen menas då sådana^
hvilkas färgande beståndsdelar direkt, fysiskt eller kemiskt upptagas
och fasthållas utaf fibrerna. De färger, som äro substantiva i
förhållande till ett material, behöfva ej vara det i förhållande till andra;
dock upptages ett färgämne vanligen samtidigt, om än i olika grad och
med något olika egenskaper, af alla fibrer hörande till samma rike,
såsom ull och silke eller bomull och linne.
Detta sätt att färga genom att endast införa materialet i
färglösningen och derigenom erhålla en bestående och »äkta» färgning är
naturligtvis det ideal, hvartill åtminstone alla färgfabrikanter sträfva.
Såsom exempel på dessa rent substantiva färgämnen vill jag nämna
några i den ordning de äro för de olika materialen mest karakteristiska:
för silke: pikrinsyra, resorcinblått, basiska anilinfärger; för ylle: orseille
(persio) basiska anilinfärger, pikrinsyra; för jute, victoriablått, nattblått,
basiska anilinfärger; för bomull, curcuma, benzidinfärger. Linne saknar
I jemförelse med de andra något för detsamma karakteristiskt, substantivt
färgämne.
Om den kemiska sammansättningen hos något af förutnämnda
material undergår någon som helst förändring, så visar sig äfven en
olikhet i dess förhållande till färgämnen. Sålunda får ylle genom den s. k.
karbonisationsprocessen större frändskap till en del färger. Klor har en
liknande inverkan. Hit skulle man möjligen äfven kunna räkna den
ökade frändskap, som ylle visar till metylgrönt, om man medelst
natriumhyposulfit och svafvelsyra å yllet utfäller den form af svafvel, som är
olöslig i kolsvafla.
Bomull, som genom oxidationsmedel delvis öfverförts till
oxicellu-losa, erhåller förmåga att direkt upptaga en de] basiska tjärfärger;
deremot har dess frändskap till atzofärgerna härigenom väsentligt
minskats. Såsom hydrocellulosa visar det ingen ökad frändskap till de
basiska anilinfärgerna.
Mycket närstående dessa rent substantiva färgämnen äro sådana,
hvilka för att de skola uppstå vare sig lösas ur de föreningar, uti hvilka
de förut befunnit sig, eller för att verkligen blifva färgämnen behöfva
ett annat kemiskt ämnes inflytande.
Ett af de älsta sådana färgämnena, som dock häfdat sin plats
ända in i våra dagar, är indigon. Genom reducerande ämnens inverkan
upptager den väte och öfvergår till indigohvitt, som är lösligt i
alkaliska vätskor. Dränker jag mitt material, hvilket detta än är, med
en dylik lösning och utsätter det sedan för luftens inverkan, utfälles
åter indigoblått, och fibrerna blifva färgade, ehuru endast ytligt. Med
indigo färgade varor blifva som bekant hvita eller ljusare genom
nötning. På samma sätt kan man använda reduktion och oxidation för
att fixera en del andra färger, bland dem alizarinblått och coerulein.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
