Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väga på följande sätt. Det med natriumstannat väl impregnerade
materialet urpressas lindrigt och införes i ett bad af basiskt
aluminiumsulfat. Utan att tvättas färgas det sedan starkt i koncentrerade färgbad.
De härmed erhållna färgerna äro emellertid så oäkta, att de ej tåla
tvättning med kallt vatten.
Den mest invecklade af alla färgeriprocesser är utan tvifvel den,
som användes för erhållandet af ett vackert turkiskt rödt. fSedan
århundraden tillbaka har denna färg varit känd uti Indien. Öfver
Persien, Armenien och Syrien spred den sig slutligen till Grekland,
hvarifrån den i midten af förra århundradet öfverfördes till Frankrike.
Genom sin skönhet och utomordentliga äkthet har den förvärfvat och
under alla tider bibehållit första platsen ibland färgerna. Nu hotas den
dock med undergång på grund af nyare tiders lätt fixerbara
benzidin-farger, hvilka äro billiga och vackra men tyvärr ej äkta mot syror.
Metoden går ut på att binda alizarin (konstgjord eller ur kräpp)
på bomull och att utveckla hela alizarinens färgkraft och liffullhet.
Garnet eller tyget impregneras upprepade gånger med en oljeemulsion
(antingen af ren olivolja eller af natriumsaltet utaf de produkter som
uppkomma vid olivoljas behandling med kon c. svafvelsyra) och torkas mellan
hvarje gång. Färgens skönhet är nemligen mycket beroende på den
grad af förhartsning uti hvilken oljan befinner sig. Derefter följa tvenne
bad, det ena bestående af basiskt aluminiumsulfat, det andra af krita
och natriamfosfat. Efter utlakningen, som derpå följer, gifves ofta ännu
ett oljebad, hvarefter man »skonar» eller »aviverar». Detta tillgår
sålunda, att man under 1 timma utsätter materialet för ånga med ett
öfvertryck af 1—11/2 atm. Änna en sköningsprocess måste
materialet genomgå, hvilken sker medelst kokning under en längre tid
i tvållut under tillsats af något soda och tennklorur. Denna senare
operation kan äfven företages under tryck, då ett hastigare och bättre
resultat uppnås.
På tråden utfällda oxider eller hydrater af tyngre metaller kunna
direkt tjena som beta för alzarinfärgerna, men bättre är, om de
samtidigt bindas vid oljsyra såsom ofvan eller vid garfsyra. Det senare
förfarandet användas mest inom tryckerierna.
Blykromat är en mineralfärg, som ännu användes ganska mycket
på bomall, dels det neutrala kromatet såsom gul färg, dels de mera
basiska föreningarne såsom orange. Materialet impregneras med basiskt
blyacetat och behandlas sedan med i ett varmt bad med kaliumbikromat
och svafvelsyra. Yill jag hafva orange, låter jag det sålunda gulfärgade
materialet hastigt passera ett bad af kokande kalkmjölk.
Svarta eller grå färger framställas äfven på bomull medelst blåholz;
dock gifver jag här mitt material en mörk grund medelst garfsyreämnen
och jernsulfat. Genom att beta med garfsyra och alun eller tennklorur
samt utfärga med en eller flera träfärger erhållas en massa färger, hvilka
dock mest förekomma på fodervaror eller enklare tyger.
Hvad färgning af linne angår, så sker det efter alldeles samma
metoder som för bomull, och vid jutefärgning har man endast att
ihogkomma, att det förhåller sig såsom bomull, hvilken är impregnerad med
garfsyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
