Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
jordmån er. Hafsvialen förekommer å sandiga stränder längs hela vår
kust och skall der stundom ernå en sådan yppighet, att stranden ger
intryck af en verklig ärtåker; kärrvialen håller sig på sidländta ängar
och mulljordmåner, der den uthärdar årtionden utan att få tillfälle
föröka sig genom frön, och synes enkom skapad för att intaga plats såsom
mångårig baljväxt på moss- och myrfälten; lund- och skogsvialerna hålla
till godo med torr och mager sandjord, men trifvas också likasom
ängs-vialen förträffligt på styfvare jordmäner. Alla arterna förtäras med stor
begärlighet af boskapen.
Yi eker slägte t, Yicia L., omfattar också flera arter af nära nog
samma framstående näringsvärde som vialorna och derför likaväl som
dessa förtjenta att upptagas i kultur. Bland dem intager den allmänt
odlade vickern, Y. sativa, ett framstående rum och af de vilda har
särskildt luddvickern eller tran ärtan, Y. villosa, på senare tider blifvit med
framgång försökt såsom foderväxt*). Mina undersökningar omfatta
inalles sju vickerarter. Resultaten, som de lemnat, framgå ur följande
sammanställning.
Tab. II.
i Amido- v , ., „ Assimilerbar
,r. . x . t i , Ägghvite- o amma
Vicia L., vicker sub- i?0 , .___________________
| ’ , ämnen raprotem [
| stanser , ägghvita råprotein j
| V. sativa L., vicker .....................| 9,44 | 12,85 22,29 11,88 21,32 j
| V. sepium L., häckvicker............... 4,91 16,18 21,09 14,51 19,42 |
| Y. villosa L., luddvicker ............... 8,04 12,59 20,63 11,27 19,31 |
i V. cracca L., fogelvicker ............... 4,98 14,88 19,86 13,41 18,39 j
i V. silvatica L., skogsvicker............ 4,05 15,63 I 19,68 13,94 ■ 17,99 j
I V. cassubica L., kassubvicker......... 5,98 15,24 21,22 9,69 15,67 !
| y. pisiformis L., ärtvicker ............ 2,69 12,oi 14,70 10,98 j 13,67 \
Af de anförda formerna äro Y. cassubica och pisiformis med resp.
13,7 och 15,6 proc. assimilerbar råprotein i fodervärde mycket
underlägsna de öfriga, som hålla 18—21,3 proc. deraf; främst står Y. sativa,
öfverträffande sepium och villosa med en, cracca och silvatica mèd ett
par proc. Hos Y. cassubica synes den smältbara ägghvitan eller
du-cléinet förekomma i ovanligt stor mängd; denna art gaf nämligen 5,6
proc. icke assimilerbar ägghvita af 15,2 eller 36 af 100, ett värde så
högt, att det för öfriga undersökta 37 baljväxter på långt när icke
uppnås.
Af de vilda formerna synes Y. cassubica företrädesvis älska torra
ljungbevuxna jordmåner och passar antagligen att inså på dylika
marker, som läggas under plogen, såframt arten kommer att trifvas under
odling. Att detta skall bli fallet med häck-, ludd- och fogel vickern,.
torde icke vara något tvifvel underkastadt, spridda som de äro öfver
hela vårt land, der de trifvas väl i allehanda jordmåner. Fogelvicker
*) Chr. Lovén, kongl. Landtbr. Akad:s handl, och tidskr. 1884, 2 50.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
