Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
flertalet af dem togs vid Akademiens experimentalfält och närmaste
trakten deromkring, för några sällsyntare former från andra landskap
står jag i förbindelse dels hos stationsinspektoren G. Vidén, Frändefors
på Dal, dels hos fröken Augusta Vesterberg, lärarinna vid Visby högre
flickskola, och slutligen för några vid Ultuna försöksanstalt odlade arter
hos assisstenten derstädes d:r Alb. Vesterberg. De insamlade växterna,
som utvecklat sig under möjligast identiska väderleksförhållanden,
torkades så, att någon förlust af blad, blomdelar ete. icke egde rum, och
behandlades derpå för analysen och de fysiologiska försöken på fullt
likformigt sätt, hvadan de vunna resultaten böra utgöra sanna uttryck
för det relativa värde, dessa växter ega med hänsyn till sina
qväfve-substanser, af hvilka detsamma i så väsentlig mån betingas.
Bland de undersökta växterna anför jag först: Vi al erna,
Lathyrus L., då detta slägte i afseende på qväfvehalt och deraf beroende
fodervärde otvifvelaktigt intager främsta rummet. Af sex arter gåfvo
nämligen fem långt högre värden än öfriga baljväxter såväl uti
råprotein som smältbara beståndsdelar deraf. Beräknade i procent af vattenfri
substans återgifvas de i
Tab. I.
; " I
Amido- v i -±. a Assimilerbar
T ,, T . , ■ , Aggnvite- Summa
, Lathyrus L., vial. sub- „ o , •__________________
1 j j ämnen råprotem
| stanser ägghvita råprotein
I–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
L. silverstris L.. skogsvial*)............ 11,21 15,67 26,88 14,21 25,42
L. sativus L., odlad vial ............... 7,89 15,46 | 23,35 14,50 22,39
L. heterophyllus L., lundvial ......... 7,34 16,13 23,47 14,50 21,84
L. pratensis L., ängsvial ............... 6,31 17,7 3 24,04 14,1 o 20,41
j L. maritimns Big., strandvial......... 9,99 13,n 23,16 10,56 20,55
i L. palustris L., kärrvial ............... 5,50 14,44 19,94 13,oo 18,50 j
Främst i qväfverikedom står skogsvialen med nära 27 proc.
råprotein, 25,4 proc. smältbara beståndsdelar deraf och 11,2 proc.
amidosubstanser, under det kärrvialen intager sista platsen med resp. 20, 18,5
och 5,5 proc. L afseende på smältbar protein kommer i andra rummet
L. sativus med 22,4, i tredje L. heterophyllus med 21,8, men mellan de
båda öfriga arterna förefinnes, såsom man, ser icke någon nämnvärd
skillnad. Af amidosubstanser anträffades en alldeles ovanlig rikedom
hos skogsvial, skördad i blomningen 1888 på samma plats som profvet
från 1889; den höll nemligen icke mindre än 14,7 amidosubstanser på
15,6 ägghviteämnen, det är 94 på 100, hvilket förhållande manar till
försigtighet vid utfodring af denna växt.
Af vialslägtet odlas redan länge en art, L. sativus, och slägtet
omfattar i öfrigt former, som vid försöksodlingar visat sig utmärkt härdiga,
gifva riklig afkastning och gå väl till på samt passa för de mest olika
*) Stutzer, som undersökt denna växt enligt samma förfarande, återfann deri 1,3 2
proc. icke assimilerbar råprotein, medan den här uppgår till 1,42 proc. [Se kongl,
tandtbr. Akad:s handl, och Tidskr. 1887, 378.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
