- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / II. årg. /
125

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

125

genom denna undersökning blifvit jäfvadt. I halt af smältbar råprotein
kommer den nämligen med 22,3 proc. närmast de båda vialarter,
Lathyrus silvestris och sativus, hvilka, enligt hvad min undersökning visar,
härutinnan intaga främsta platsen bland våra baljväxter. Med anledning
häraf vore det väl värdt försöket att inså denna foderväxt i fleråriga
vallar å orter, som äro belägna nog högt öfver hafvet, för att
fjällkloärtan der kan trifvas. Försöksvis hafva några plantor uppdragits vid
Akademiens kemiska laboratorium af frö, som prof. Chr. Lovén hemfört
från Jemtland, och från dem härrör, också det undersökta profvet; de
gingo rätt väl till i härvarande styfva lera. Fjällkloärtan vida
underlägsna äro de båda andra arterna, som i afseende å smältbar råprotein —•
15,5 och 14 proc. — närmast kunna jemföras med de bättre
klöfverarterna. Oafgjordt synes vara, huruvida A. glycyphyllus gerna förtäres
af boskapen eller icke.

Förutom nu redan anförda baljväxter har undersökningen omfattat
ytterligare 10 arter af 7 särskilda slägten. De värden, som af dem
erhöllos, sammanföras till sist i

Tab. 6.

! Amido- v , ., o Assimilerbar

! växt sub- A?state- ?u"™a______________

| , ämnen raprotem

| stanser ägghvita råprotein

Anthyllis vulneraria L., sandklöfver 2,26 9,78 12,04 8,25 10,51

Ervum hirsutum L...................... 0,83 12,87 13,70 11,17 12,oo

I » lens L., lins..................... 5,12 12,54 17,66 11,70 16,82

I Lotus corniculatus L., käringtand ... 2,66 10,91 13,57 8,3 7 11,0 3
» uliginosus Schk., gigelsärta ... 139 7 10,5 3 12,5o 6,74 8,71
Melilotus alba Lam., hvit
honings-klöfver .................................... 8,35 11,08 19,43 9,86 18,21

[ Melilotus officinalis Lain., gul honings-

I klöfver..................................... 6,37 10,95 17,32 9,83 16,20

i Ononis arvensis L., puktörne ......... 1,95 12,05 14,oo 10,94 12,89

| Orobus niger L., svart gökärta ...... 3,7 5 13,6 5 17,40 11,89 15,64

! Pisum arvense L., åkerärta............ 4,67 I 10,92 15,59 | 10,31 14,98

Bland dessa baljväxter kan endast den hvita honingsklöfvern,
hvilken odlas såsom spånads växt och såsom späd är ganska begärlig för
boskapen, med afseende på halt af smältbar råprotein [18,2 proc.]
jemföras med de bästa vickerarterna; derefter kommer den spensliga och
fina linsen med 16,8 och den gula honingsklöfvern med 16,2 proc. Af
de öfriga kunna Orobus niger och Pisum arvense fullt mäta sig med
de bästa klöfverformerna, medan Ononis arvensis, som vid blomningen
gerna lärer ätas af boskapen, i värde står något lägre och Anthyllis
vulneraria, Ervum hirsutum, Lotus corniculatus och framför allt Lotus
uliginosus, som intager sista rummet bland alla här pröfvade baljväxter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:29:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1890/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free